På måndag firas Valentindagen, eller som de flesta kallar den, Alla Hjärtans Dag.
En dag som förtjänar att uppmärksammas lite extra i år, nu när vi äntligen slipper de restriktioner som gjort att vi känt oss begränsade i umgänge med nära och kära.
Hoppas nu att allt återgår lite mer till det normala efter de senaste två årens besvärliga tider.
Ta hand om dig därute och var lite extra vänlig, både mot dig själv och andra, det behövs.
Vill du ta del av dagliga mattips från mitt stora bloggarkiv och kokböcker så följ mig gärna här på Facebook eller här på Instagram.
Vaniljpannacotta 4-6 port
2 dl grädde/kokosgrädde
1 blad gelatin
½ vaniljstång eller ½ krm vaniljpulver
ev 1-2 tsk valfri sötning
Hallonsås
2 dl hallon
1 tsk pressad citron
ev 1 tsk valfri sötning
Koka upp hallonen med citronsaft och ev lite sötning. Mixa och passera genom nätsil och kyl ner.
Såsen har ganska kort hållbarhet men fungerar fint att frysa in till nästa gång det vankas dessert.
Blötlägg gelatinet i kallt vatten, minst fem minuter.
Koka upp grädden med vaniljstången som delats på längden.
Ta från spisen och rör ner det nu mjuka bladet. Fiska upp vaniljstången och skrapa ur fröna med en kniv, rör ner i grädden.
Har du inte vaniljstång så rör ner vaniljpulver och den sötning du föredrar.
Häll upp i portionsformar och kyl några timmar.
Doppa formen i varmt vatten, ta ur pannacottan med hjälp av en smal kniv och lägg upp på en spegel av hallonsås.
Rör ut lite rysk yoghurt eller crème fraiche med grädde.
Lägg några droppar på rad och dra med en tandpetare så blir det hjärtan, garnera med några fina hallon.
Har du inte portionsformar så häll pannacottasmeten i vackra, små glas eller koppar.
Så var det då dags för den sista i raden av julhelger, för den här gången.
Julmat innebär ju för många väldigt mycket kött och fisk, så idag får du tips på en grön, skön och matig sallad att njuta av på det nya året.
Det här är den tid på året när flest vill få till en förändring på ett eller annat sätt i sin livsstil, i år kanske det är dags för dig att börja äta mer grönsaker?
Mina senaste två kokböcker är helt vegetariska, så de passar både alla vegetarianer och alla oss som vill lägga till extra mycket grönt till maten.
Jag har hört från många av mina läsare att de har svårt att hitta på och variera de gröna tillbehören, så därför har jag samlat mina bästa tips i de här kokböckerna.
Idag får du ett recept från Gröna, sköna, en smakrik och näringsrik sallad med brysselkål, den passar fint både som ensamrätt eller som tillbehör.
Bowl med brysselkål, hampafrön och senapsdressing2-6 port
20 brysselkål
10 cm purjolök
10 rädisor
2 dl tärnad cheddar
1 dl skalade hampafrön
½ dl pinjekärnor
Senapsdressing:
1 äggula
1 dl neutral rapsolja
1–2 tsk äppelcidervinäger
1 tsk osötad senap
1 liten, riven vitlöksklyfta
½ tsk salt
1 krm peppar
Blanda äggulan med senap, vinäger och vitlök. Vispa ner oljan, först droppvis och sen i en fin stråle, det går enklast med elvisp.
Smaksätt med salt och peppar, känn efter om du vill ha mer vinäger.
Ta bort torra blad från brysselkålen och koka den mjuk i saltat vatten, det tar ca 5-10 minuter beroende på storlek.
Häll upp i durkslag, spola i kallt vatten och låt rinna av väl.
Skär brysselkål och rädisor i fyra delar och strimla purjon fint. Blanda allt till salladen i en bunke, fördela i skålar och ringla dressingen över.
Tips: Hampafrön hittar du på hälsokosten och i välsorterade matbutiker. Det är ett proteinrikt frö som produceras här i Norden, ett mycket klimatsmart alternativ till den quinoa vi importerar från Sydamerika.
Skalat hampafrö innehåller hela 50 g fett, 30 g protein och 7 g kolhydrater per 100 g, mot quinoans 6 g fett, 12 g protein och 68 g kolhydrater, så även där vinner hampafröna stort.
Här nedan ser du några fler av smårätterna från Gröna, sköna tillbehör.
Mitt val av champagne att skåla in det nya året med ser du också på bilden, Beaumont de Crayères, det är både det bästa och mest prisvärda bubblet tycker jag.
Till varmrätt bjuder jag på en krämig fisksoppa med saffran, jag hade öring i min men det går bra med till exempel sjötunga eller någon annan fisk också.
Vill du hellre laga en hel fiskbit med liknande tema, så kommer ett recept på sesampanerad torskrygg med saffransstuvad fänkål efter soppan.
Därefter följer ett vegetariskt alternativ som är riktigt smakrikt, mandelpanerade auberginebiffar med ädelost.
Vill du hellre servera kött till middagen så kanske mina fläskfilémedaljonger med ädelostsås kan passa bra.
Påsken är, tillsammans med julen, årets viktigaste religiösa högtid över hela världen, då man firar Jesu uppståndelse. Men trots det religiösa ursprunget, är det idag ett i första hand sekulärt firande i många länder. Under påsken får familjer möjlighet att vara tillsammans och njuta av en välförtjänt vila. Man ägnar sig också åt gamla och trevliga traditioner, och de kulinariska fröjderna som hör till de här dagarna i varje region.
Kokkonsten som karakteriserar den här högtiden är starkt influerad av de ortodoxa katolikernas djupt rotade tradition av att inte äta rött kött. Därför är det i hela Europa vanligt att fira påsk med fiskbaserade delikatesser, såsom Potaje de Vigilia i Spanien, en exceptionell kombination av saltad torsk med kikärter och spenat, eller inlagd sill i Sverige. Lammbaserade rätter är också en favorit till påsk, såsom Osterlamm i Tyskland (lammpaj) eller grillad lammstek på Island och “Le gigot D’agneau Pascal” i Frankrike.
Men desserten är definitivt en hörnpelare i påskens gastronomi i europeiska länder. Torrijas (fattiga riddare) i Spanien, Simnel cake (en fruktkaka) i Storbritannien, Mämmi i Finland. Choklad spelar också en huvudroll under den här högtiden, framförallt i påskäggen, en tradition som är spridd i merparten av Europa, i synnerhet i de nordiska länderna. I Sverige och Finland är traditionen, förutom chokladpåskäggen, också att barnen klär ut sig till häxor och går från hus till hus för att be om godis.
Oavsett meny samlas hela familjerna runt bordet vid den här speciella tiden för att njuta av ett fint vin, spela online casino tillsammans, eller bara se på TV. Det här är vad påsken handlar om, att njuta av maten, umgås och ha trevligt.
Påsk i de nordiska länderna
Medan påsken är en mycket religiös högtid i länder som Spanien och Portugal, kombineras de religiösa traditionerna med sekulära sådana i de nordiska länderna. Snön har smält, solen skiner och våren är här. Många njuter av korta ledigheter på upp till fem dagar som de gör det bästa av, och som vid andra högtider så utgör maten en stor del av firandet.
Norrmännen spenderar sina lediga dagar i fjällen med att åka skidor, läsa deckare och dricka varm choklad. I Finland innehåller en typisk påsksöndagsmeny grillat lamm och den traditionella desserten Mämmi, medan en typisk familj på Island samma dag festar på grillad lammstek med glaserad potatis.
Danskarna bjuder in varandra till en påskmåltid eller Påskefrokost där de antagligen serverar lammstek med potatis kryddat med flera kryddor, och som dryck blir det påsköl eller en god dansk snaps.
I Sverige står barn och godis i centrum
Påskfirandet i Sverige är ett tillfälle att samla familjen och återvända till sommarstugorna, som har varit stängda över vintern. Religion är inte centrum för festen här.
När de har anlänt till sommarstugan, kommer en typisk svensk familj att inleda påskfirandet. Barnen kommer att roa sig med att klä ut sig till häxor med gamla kläder, färgglada sjalar och målade röda kinder, för att sedan gå från hus till hus för att tigga godis. En traditionell lunch kommer med säkerhet att innehålla olika varianter av inlagd sill, rökt lax och en utsökt Janssons frestelse, och potatis med lök, ansjovis och grädde. Påsken förknippas också enligt traditionen med att dekorera och äta ägg. Till middag äter man grillat lamm. Som dryck kommer du inte att sakna en god konjak.
Även om påsken har större eller mindre inslag av religion beroende på var man befinner sig, så är den i alla länder där den firas ett tillfälle för återförening, trivsamhet med familjen, och kontakt med förfädernas traditioner.
