Pannacotta med Kokos och Lime

LCHF-dessert

Har lite mycket att göra just nu, så inlägget om jobbet med Restaurang Primaten får vänta ett tag.

Idag kommer därför en av mina favoritdesserter i repris, så jag hinner med livet utanför bloggen.

För jag vill ju inte att mina kära Läsare ska bli lottlösa alltför länge mellan varven.

Även om jag sällan vill ha något sött nu för tiden, så blir en finare middag alltid festligare med en efterrätt.

En pannacotta är ju ofta väldigt söt, men den här fungerar bra inom ramen för LCHF.

Hittar Du inte kokosgrädde, så ta det tjocka lagret på toppen av en burk kokosmjölk.

Om Du vill göra en helt laktosfri dessert, så passar den här pannacottan perfekt.

Ta då bara dubbel mängd kokosgrädde istället och uteslut den vanliga grädden.

Inne på Kostrådgivarna hittar Du varje vecka ett inlägg från mitt kök.

Den här gången är det en snabblagad Micro-omelette, perfekt att ta till om Du till exempel inte har tillgång till spis på jobbet.

Kokos och Lime-Pannacotta för 2

1 dl Kokosgrädde

1 dl Grädde

1 msk Sukrin, Björksocker eller Honung

1 tsk pressad Lime

½ krm Äkta Vaniljpulver

1 Gelatinblad

Lägg gelatinbladet i kallt vatten minst 5 minuter. Koka upp kokosgrädde och grädde med den sötning Du föredrar.

Ta från värmen och rör ner det urkramade gelatinbladet. Vispa ner vaniljpulver.

Häll upp i dessertskålar eller glas. Pressa limesaften direkt över gräddkrämen, då kommer smaken fram mer än om den blandas i.

Ställ i kylen några timmar att stelna. Garnera med limeskal och bär.


LCHF och sjukhusvistelse?

Ja hur överlever man en sådan vistelse?
Jag låg inne från lörd-torsd. Fick “mat” först på måndag, någon sorts välling, jag hade sagt ifrån att allt måste  vara glutenfritt. Så slapp jag i alla fall den påfrestan på min kropp. Bara kolhydraterna…

Jag mötte fler sköterskor som förstod mkt väl vad lchf var och någon hade tom provat, men kom väl inte förbi omställningen tänker jag.
jag fick tipset från en av de gulligaste skötersorna att beställa stor portion, då jag ju inte beställde några kolhydrater i större mängd. Vilket var ett bra tips.
Dock är det ju margarin i allt och man kunde verkligen märka att kroppen längtade efter smör.

Gick några gånger ut i dagrummet för att se lite tv och även vid frukost ett tillfälle, men det var så deprimerande att se denna “mat”vagn med bara massa sött, söta drickor i alla former och skorpor och kex och givetvis flora milda. Diabetiker satt där med sina stickor…

Min frukostbricka bestod av 1 ägg, 2 skivor ost och prickikorv, en liten kopp kaffe och vatten.

Frågan man kan ställa sig hur överlever man? Der gör man knappt om man inte har en familj som bryr sig. Min man och dotter kom upp minst en gång om dagen med livrätten ÄGGMJÖLK, några kokta ägg , ost o smörrulle och en gång lax och räkor till kvällsmat.

Skulle säga att hamnar ni på sjukhus se till att någon kan tillverka äggmjölk, passar super som flytande och är ju mat på riktigt
Hur gör jag min kanske någon undrar.
1 ägg och 1-2 gulor
1/2 tsk kakao
2-3 dl vatten
30-50 gram smör

Vattnet kokas upp med smöret och hälften slås på äggen och mixas, koka upp den andra delen och slå den över de mixade äggen och mixa igen. Då har man försäkrat sig att äggvitan blir ordentliget tilllagad. Jag fick upp en termos på kvällen och den var ljummen och fin på morgonen när jag slurpade den vid 06 tiden.

Man blev väldigt ledsen många gånger då man tänker på att maten är så undermålig och att så sjuka människor det ju ändå handlar om på sjukhus inte ens kan få de rätta byggstenarna för helande…

Någon sa att det är sjukvård, inte friskvård….

Ligger mycket i det citatet. Visst vårdas man till viss friskhet, men…

Ha det gott alla och håll er friska för sjuttongrubbar!

 

Bloggar etiketter: ,

I 5år har jag matbloggat!


Det är idag 5 år sedan jag publicerade mitt första inlägg på något som jag just då nyss hade döpt till Kryddburken…

I 5år har jag matbloggat!

Det har varit en fantastisk resa i matens värld, men framför allt i ”människo-världen” som mött mig. Stöttat mig, kritiserat mig, gett mig lovord och beröm, sågat och analyserat, debatterat med mig och många gånger även hållit med mig i mina åsikter. Det är många år av skriverier, foton som blixtrat i mitt kök och recept som avverkats. En smula sentimental blir jag _alltid_ då nånting stort är på gång. Ja, å där kom första tåren…

När kryddburken föddes fanns egentligen bara en massa bilder på mat jag fotat efter att ha lagat. Recept fanns inga. Bara i huvudet. Jag har aldrig lagat efter recept, bara från ren inspiration. Självklart har jag kollat stektider och temperaturer på kött i nån bonniers kokbok och slagit upp styckscheman för gris och nöt o dyl, men bortsett från såna fakta har jag alltid lagat mat efter eget huvud. Inspiration är en annan sak än att följa en text till punkt o pricka.

Inspiration har jag såklart letat överallt! Matbloggar, mattidningar, TV-program, vänners middagar, släktens påbrå och familjens önskemål, men inte minst av min egen erfarenhet från uppväxt, arv och skolans hemkunskap, inte att förglömma! ;-)

Så kom då dagen då jag bestämde mig för att starta en matblogg.
Jag älskade ju att laga mat och att fotografera. Höll igång intensivt ett tag med frilansande som bröllopsfotograf och var ansluten till ett par bildbyråer men tiden blev knapp i och med husbygge, vi skulle gifta oss och barnen började skolan och en massa annat trevligt tog upp min tid om helger, då folk vanligtvis gifter sig så sakta men säkert avtog den lilla karriären jag då hade! Istället började jag laga mat mer avancerat och alltid med kameran i vänster hand o vispen i höger! ;-) Ja… På den vägen är det!

När Joline var liten lagade jag mycket barnmat själv, jag rullade och kokade frikadeller och köttfärssåser och frös in i små burkar. Skar spagetti med kniv och gaffel i minimala bitar och blandade med bechamel och på med lock, in i frysen! Jag passerade majs och gröna ärtor i trådsilen, kokade torsk och gjorde puréer och mos. Jag kokade fruktkrämer och fyllde muffinsformar, och sen in i frysen i lagom stora portioner. Perfekt att packa ner i skötväskan när man skulle iväg och det vankades mellanmål på öppna förskolan eller dyl.

Jo, mat har alltid varit ett intresse jag lagt lite extra energi på.
Dels för att det är roligt att göra allt själv, från grunden, med fina råvaror och dels för att man vet vad man äter. Sen är det ju självklart ett plus om de som äter maten tycker det är gott också! :-P

Varje år har jag firat med en tårta, och till 3-års jubileumet hade jag en stor utlottning varje dag hela veckan med fina vinster till er läsare om ni minns! Nu är det dags igen. Jag måste erkänna att jag faktiskt höll på att missa denna 5-års dag med kryddburken, men tack vare den nya tidslinjen på facebook blev jag påmind när jag höll på greja med kryddburken där.

Herregud!! Det är ju 5år nu??!!  (sa jag tyst för mig själv i måndags eftermiddag)
DÅ först gick det upp ett liljeholmen att idag, tre dar senare är det ju 5-års jubileum!! Jösses amalia och självklart fick jag eld i baken och tusen järn i elden som smidits fram tills idag. Ett 5-års jubileum kan man ju inte bara låta passera sådär, eller hur? ;-)

Jag hoppas ni kommer bli glada! Jag ska hålla er på halster några timmar till men i eftermiddag får ni en överraskning från mig och de samarbetspartner som står mig närmast och många av dom har också varit med sen första åren jag bloggade. Jag är väldigt tacksamt för allt härligt och generöst bemötande jag fått genom åren av alla sponsringar till tävlingar och utlottningar och många av dom har jag lärt känna väl vid det här laget så jag är faktiskt väldigt stolt att i eftermiddag kunna presentera det jag ska.


Jag har ibland fått frågan hur jag kom på namnet kryddburken… Det ska jag berätta nu! 

Jag funderade länge på ett namn som var lätt att komma ihåg, nånting som ingen skulle glömma när man nämnde det i förbifarten och som dessutom skulle vara lätt att söka upp. Jag fundera också på vilken anknytningen namnet skulle ha med mig? Inget, kom jag fram till. Namnet får frambringa sin anknytning till mig med tiden tänkte jag… Å så tänkte jag tillbaka i tiden när jag var liten och vad jag hade för minnen av saker och namn och ett av mina minnen föll på pappas varma mackor med Lawry´s krydda på. Lawry´s kryddsalt är en fin, nostalgikrydda för mig som fortfarande säljs i butik. Utseende på burken påminner mig idag om när jag var liten. Och känner ni mig så vet ni ju att jag kan ju inte motstå minnen och att förälska mig i gamla traditioner så en Kryddburk fick de bli. Nu vet ni de!


Den första loggan jag hade på Kryddburken såg ut såhär. Ja, de va tider de…
På den tiden använde jag både Aromat och Vegeta och fotade inte alls som jag gör idag, förlåt mig för de! ;-)


Det första receptet som publicerades på Kryddburken var Thekakor. Recept här >>

Nu ska jag däremot avsluta lite vackert och runda av med ännu en liten tår på kinden och tacka för alla fina år ni förgyllt mig med. Med era kommentarer, mail, frågor och tips. Ni är universums allra bästa kryddburken-läsare och passa på nu i eftermiddag för detta är till ER som följer Kryddburken, just bara till er…  

Kärlek i massor till mannen i mitt liv som alltid står ut med mig, mina prövningar, experiment och galenskaper! Till min fina familj, ni är mitt allt här i livet! Utan er vore vardagen alldeles dötrist å långtråkigt och… Och alldeles underbar!!   Utan er, inget jag…!

Okej, orkade du läsa ända hit? Handen på hjärtat, orkade du??!
- I så fall är du verkligen en grym ”Kryddburken-läsare” Puss, Puss!  ;-)

 

Indisk blomkål med kålrot
Indisk blomkål med kålrot
Källa: Sockerfritt
Portioner: 4-6

Ingredienser:
1 msk smör eller ghee
1/2 msk bruna/svarta senapsfrön
1 tsk shahi jeera el. hel spiskummin
1/2 - 1 tsk malen gurkmeja
lite chili
salt
ett blomkålshuvud ca 400 g
2 små finhackade gula lökar ca 100 g
1 dl gröna ärter från frysen
ca 200 gram kålrot
Gör så här:
Grönsaker med god mild Indisk kryddning, blomkål, lök, ärter, kålrot..

Skala och skär kålroten i små tärningar. Koka dem några minuter först i vatten, skölj av, låt svalna, och koka även blomkålsbuketterna lätt och skölj av.

Smält 1 msk smör eller ghee i en stekgryta eller panna, i med gul lök och låt den steka mjuk, sen i med kryddor och rör runt, sist i med grönsakerna och rör runt. Gott som det är eller som tillbehör till grillad kyckling, fisk, kött.

Vill ni ha maten fetare lägger ni till mer smör eller ghee. Vill ni ha den starkare, ta i mer chili.

Kalorier för hela pannan, grytan, ca 4 -6 portioner = ca 325 kcal

Per portion om ni delar upp i 4 delar ca 82 kcal

Gott till stekt kyckling i matlådan, gott varmt eller kallt på bordet.
Ostgratinerad broccoli med knaperstekt fläsk, servera med spagetti eller som LCHF


Ikväll blev det kylskåpsrens av ett par broccolibuketter och några små parmesanbitar som bara låg och väntade på att bli nedrivna i en god ostsås… Hittade lite skivat, rimmat fläsk i frysen också och då kom jag på ”gratinerad broccoli med knaperstekt fläsk och ostsås”. Gott, eller vansinnigt gott! :-P Som lchf vill jag nog ha lite stekta champinjoner till men annars servera med en god pasta. Skjuts in i ugnen en tio, femton minuter gör att man får lite extra tid att städa upp i köket också, inte alls så dumt med två flugor i en smäll innan middagsmaten ska dukas fram!

Det här behöver du : 
3 broccolibuketter
200 g rimmat fläsk
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
Grovmalen svartpeppar
Några droppar D´Elidas chilissås

Ostsåsen (ca 6-7 dl)
1½ msk smör
2 msk mjöl
4 dl gräddmjölk (hälften mjölk/hälften vispgrädde)
½ burk creme fraiche (1 dl)
1 krm vitpeppar
½ krm riven muskotnöt
2 dl riven parmesan
Salt

GÖR SÅHÄR : 
Gör allt på en gång! En kastrull till att koak broccolin, en till såsen och en panna till att knapersteka broccolin. Förbered en smord ugnsfast form allt kan gratineras i.

Koka broccolin al dente i saltat vatten. Häll av i durkslag och lägg i en smord ugnsform.

Skär fläsket i minte bitar/strimlor och knaperstek i panna tillsammans med finhackad gul lök. Droppa i några droppar D´Elidas chilisås om du vill lite hetta/chilismak.

Smält smöret till ostsåsen i en kastrull och vispa ner vetemjölet till en slät kräm. Späd med gräddmjölk och fortsätt vispa. Låt koka på låg värme. Tillsätt creme fraiche, vitpeppar och riven muskot. Låt såsen puttra ca 10-15 min. Riv ner osten och vispa såsen slåt. Smaka av med salt.

Häll ostsåsen över broccolin i gratängformen, strössla över det knaperstekta fläsket/löken. Avsluta med lite extra riven ost, (här använde jag vanlig hushållsost).  Gratinera i ugn på 200 grader ca 12-15 min tills allt fått fin färg. Vill du äta enligt lchf så ät som det är, ev lite smörstekta champinjoner till, eller så serverar du tillsammans med pasta/spagetti.


Knaperstekt fläsk med gul lök och svartpeppar, några droppar D´Elidas chilisås också!


Ostsåsen småputtrar…


Broccolin är förvälld och på plats i ugnsformen.


Häll på ostsåsen.


Strössla över knaperstekt fläsk & lök.


Toppa med lite riven ost. Gratinera i ugn på 200 grader ca 12-15 min.


Koka under tiden spagetti till de som önskar.


Färdig!


Klar att servera som den är (lchf) eller med pasta!


Grymt gott, krämigt, ostigt! ;-)

Muurikka-premiär i kvällssolen med stekt palt, smör & lingon!


Det finns söndagar och så finns det söndagar!! Och lata söndagar… :-P
Då när man bara vill njuta med familjen, inte prata i telefonen, inte städa och feja och rensa garderobar eller sortera tidningar… Såna dagar då man bara vill sitta tätt ihopkurade i soffan, hitta på saker ute med barnen, äta en fullständigt okomplicerat middag och fortsätta njuta efter sista tuggan utan disk och utan att slösa på en enda myskalori!

När det dessutom är en söndag då solen värmer och snödropparna trängs upp ur marken och vintergäcken skapar gula hav utmed gräsmattorna, då är det ”lat-söndags-mys-middag” som står på menyn!

Jag pratar naturligtvis om muurikkan!

Vi la ner lite kärlek på att rusta upp den inför vår och sommarsäsongen. Nicke slipade av den lätt med stålull och sen diskades den med ljummet vatten och fick torka i solen insmord i lite rapsolja sen blev den som ny igen! Och levererade gjorde den, precis som alltid en fullkomlig stämning och god mat när vi satt där på ekbänken och bara njöt av den blänande kvällssolen!

Då kan det också vara bra att ha lite reserver från storkok av palt, skuret i tärningar liggandes i frysen! Bara att ta upp, i med smör i pannan och steka på! Ät på papperstallrikar så slipper ni disken och elden får en sista skjuts efter maten!

Visst sa jag _lat_ söndag!?? ;-) Jodå, å de behövdes verkligen inför den här veckan o allt den kommer bjuda på!

Ni där ute som har koll på läget vet vad jag syftar på, och ni som är grymt nyfikna får använda er av lite ”bakåt-i-tiden-forskning”… :-P


Fina, älskade lilla muurrikkan!!! 


Det blir inte enklare, godare och mer stämningsfullt när man kan av njuta av en papperstallrik i knät med nystekt palt på muurikkan en tidig söndagskväll i solnedgång… Nä, de blir inte de! :-P

Koka palt? Recept & bilder här >>

Kryddburken 2012 i samarbete med muurikka!


Jag är idag strålande glad att kunna presentera denna nyhet för er vilket glädjer mig enormt! Under 2012 kommer jag påbörja ett samarbete med muurikka! Ingen har väl undgått vad en muurikka är hoppas jag?

OM så skulle vara fallet hittar ni tillika recept & tillagning
under min rubrik muurikka här >>

Ett samarbete med distributören för muurikka är för mig en stor hjärtefråga i grund och botten! Muurikkans härkomst från Finland och dess användningsområden främst i de norrländska fjälltrakterna ger mina barndomsrötter extra näring.

Min vilja att förmedla mat och recept i ett vildmarks-paradis med sprakande eld, friska vindar, träbänkar, renskinn och levande natur är precis så mitt hjärta tänker om mat i stort! Man ska leva gott, man ska äta gott, man ska äta allt, men inte alltid! Recept, tankar och filosofier kring min matlagning har ett djupt rotat fäste till norrland där jag är född och till viss del uppvuxen!

Hur mycket jag än älskar mitt Öland idag med kroppkakor, lufsa, de lokala primörerna och jordgubbarna som frodas om sommaren så är det bara en bråkdel av vad min själ säger åt mig är ”rätt och riktigt” när jag tänker på mat! Det finns så mycket jag vill men som inte levs ut till fullo såsom jag många gånger önskar eller tänker.

När det handlar om matlagning kan man influeras av mycket från olika länder och län. Av resor, platser, människor mm. Man inspireras och därefter konspirerar man ihop en egen teori som i praktisk lag visar sig komma till sin rätt när skrift och bild möts. Där har vi personlig matlagning. Men det finns nåt djupare under ytan av influenser och nyheter, det finns rötter till allt, vare sig man vill gräva djupare eller inte så finns dom där… Jag vill gräva djupare!

Vad jag menar enkelt förklarat är; att maten och recepten jag skriver om kommer såklart från mitt hjärta med all den inspiration och influens som sig bör i mitt liv här och nu. Men långt där inne, allra längst in, väldigt dammigt, ligger de orörda, olästa receptbladen, tankarna och idéerna som jag inte ens ventlilerat för någon, en alldeles orörd värld som jag förträngt eller snarare skjutit framför mig lika mycket som jag saknat… Den norrländska maten och stämningen därtill…

Nu blev det djupa ord här men ni som följt min blogg och känner mig närmare och har kunnat läsa mellan raderna och vet hur jag menar. Norrland är för mig ett tomrum som nu ska fyllas med mat, kärlek och recept med hjärtat på rätt ställe!
Ni som fortfarande sitter med lillfingret i mungipan och ögonbrynen i pannan ni kommer få se vad jag menar… Det lovar jag!

Samtidigt som jag delger er det innersta av mina känslor så tackar jag ödmjukast distributörerna av muurikka för den ärofyllda förfrågan jag fått om att ensam i matbloggsvärlden frambringa ett samarbetet tillsammans med er.

Från själ & hjärta till rejäl och riktig matlagning!

 

 

 

Självklart kommer Kryddburken fortsätta verka som den matblogg den är med att bringa recept precis så som ni känner igen mig, jag kommer bara att lägga extra krut & kärlek på maten till muurikkan och visa er mer av min personlighet!

Bjuder på lite norlandsbilder…


Pappa Dennis i de norrländska markerna…


Frostens årstid i norr där ”bilen” alltid startar! ;-)


Torneträsket och lapporten i horisonten.

Översta fotot; Pappa Dennis & syster My på fjällvandring (Kebnekaise).

Älskling! – Middagen är serverad!!


En smula förvånad blev han nog när han kom hem från jobbet och fick se middagsmaten som stod på bordet! Njae, de kanske var en portion i minsta laget, men vaddå? Han gillar ju dessutom salt min kära make så det är bara att hålla tillgodo!

Made by me myself! Riktigt stolt! :-P
Kan ni lista ut vad det är barnen och jag har gjort idag???

Ett längre inlägg med recept & fler bilder kommer strax!

 

Fisksoppa med Kokosgrädde, LCHF för familjen och lite semester

Min variant av Varma Koppen

Pulversoppornas tid är för evigt förbi i mitt kök. Det var i och för sig ganska många år sen sist.

Men jag måste bara skriva om dem, så att fler förstår vilket elände det är, att nöja sig med en påssoppa till lunch.

En Varma Koppen kan aldrig komma i närheten av en hemlagad soppa på färska råvaror.

Har förstått av mina Seniorvänner härnere i Turkiet att det är rätt populärt att köpa en påse pulver och vispa ihop.

Det är ju så gott och enkelt, tycker många. Kanske framför allt billigt. En påse med 1 liter soppa kostar 3-4 kronor.

Vad får man då för dessa pengar, här i Turkiet? Jo, den största beståndsdelen i nästan alla soppor är vetemjöl.

Sen kommer vegetabilisk olja och jag kan lova att det inte är den dyra, nyttiga kallpressade olivoljan vi pratar om. Det är oftast härdad solrosolja.

Soya protein och Monosodium Glutamat, E 621, är andra stora ingredienser i de Turkiska pulversopporna.

Varför använda naturliga smakämnen, när man kan sätta piff på en mjölsoppa med glutamat?

Här kan Du läsa lite mer om de skadliga effekterna av Glutamat.

Lite köttarom, grönsaksarom och ibland även lite äkta, torkade grönsaker och kryddor ingår också.

Det här är så långt ifrån god och naturlig mat man kan komma. Såg även hos en god Vän en påssoppa som var från Sverige, där var också största beståndsdelen vetemjöl.

Tyvärr består även buljongtärningarna här nere av nästan samma elände. Salt, glutamat, härdat, vegetabiliskt fett, socker och köttarom.

Jag hoppas att jag med det här inlägget kan inspirera fler till att laga soppor på riktiga råvaror, med bra näring och äkta smaker.

Det är inte alls svårt, men tar ju lite längre tid än att vispa ner lite soppulver i vatten.

Här hittar Du mina tidigare sopprecept, det borde finnas något för alla smaker.

Efter dagens inlägg kommer jag att ta lite semester, nu när vi bara har två veckor kvar härnere.

Under tiden kan Du titta igenom min receptbank på över 850 olika recept eller gå in och läsa om allt spännande som händer inne på Kostrådgivarna.

Där hittar Du förutom mängder av intressanta inlägg från landets främsta Kostrådgivare även recept från undertecknad och Klara Desser, varvat med övriga deltagares favoritrecept.

KRG som hade premiär på Julafton växer och har blivit en självklar mötesplats för alla oss som är intresserade av hälsa och god mat på äkta råvaror.

Hoppas Du vill hjälpa till att sprida denna sida med kostråd och allt detta goda, den är dessutom helt fri från medlemsavgifter för användarna.

Här i Turkiet ska jag under tiden njuta lite av våren där solen börjar värma, vårfåglarna kvittrar och blommorna blommar överallt.

När jag kommer hem till vårvintern i mars, blir det tillräckligt med innesittande, så då har jag mer tid för datorn.

Då kommer jag också att sätta igång med en del nya, spännande projekt och även fara ner till Uppsala igen för fortsatt utvecklingsarbete med Restaurang priMaten.

En spännande vår blir det, ska också bli väldigt kul att se hur mina recept framställs av Bonniers i Anna Hallén’s nya kokbok LCHF för familjen, som kommer nu i veckan.

Under Zumbaresan till Gran Canaria förra våren, satt vi och spånade ihop vilka rätter som kan passa barns smaklökar och hur de kan göras om på LCHF-vis.

Resultatet blev en hel del gott, som Tacopaj, Hamburgare med hemgjord Ketchup, hemlagad Falukorv, Müsli, Äppelmarmelad och annat godis med lite kolhydrater men mycket smak.

En bok med massor av kunskap från Anna om varför det är helt naturligt att ge även barn naturlig mat.

Som om nu någon skulle kunna tycka att det är konstigt, när man ser vad industrin kan stoppa i färdigmat som t. ex en påse soppa.

Fisksoppa med Kokos och Curry för 2

200 gr skinn och benfri Lax

2 dl Blomkålsbuketter

2 dl Zucchini i bitar

½ röd Paprika i strimlor

2 msk Smör

1 msk riven Ingefära

1 msk Curry

1 tsk Chiliflingor

2 dl Kokosgrädde

1 dl Vatten

1 msk pressad Citron

Havssalt

Fräs grönsakerna tillsammans med curry och chili i smör. Häll på kokosgrädde och koka upp. Låt puttra några minuter.

Koka under tiden upp vattnet med citronsaft och salt, ta från värmen och lägg i fiskbitarna.

Låt fisken ligga och dra i det heta vattnet ett par minuter, så blir den färdigkokt. Späd soppan med vattnet och smaka av om det behövs mer krydda.

Lägg laxbitar i botten på en mugg eller skål. Skeda över soppan och lägg några fiskbitar till på toppen.


Joline lagar mat – Kött & potatis!


Ikväll var det Joline som lagade maten här hemma! Kött & potatis – det är redig mat de! 

Hon är duktig i köket, sköter stekpannan, värmen och köttet felfritt, är noga med att brynt blir brynt, kryddat blir kryddat och sås blir sås! Hon vet att köttet ska inte ner i stekpannan förrän smöret tystnat, kött med fettkappa måste snittas annars blir det ”skålar” när man steker! En såsredning kan man göra både som botten och topp och vill man ha mört kött måste det få bräsera länge! Ja, lite har hon snappat upp i alla fall! ;-) Jag är verkligen glad att hon tycker det är kul att laga mat!

- ”Man kan ju smaksätta med sån lök mamma?!
- ”Åh vitlök!!” 

- ”Å så kan man skiva en morot” 
- ”Lite sån där vinäger som fräser och soya också!”
- ”Och i såsen kan vi vispa ner den där osten”
- ”Alltså det kommer bli såååå gott alltså!!!” 

Salt & peppar fixar hon galant, lagom mycket och kryddkvarnen vrids och vitpepparn kittlas i näsan! Fantasin är det ingen brist på! Till köttet valde hon sin favorit; hasselbackspotatis med riven ost! Globlakniven har hon lärt sig hantera, ja den är vass och koncentration på topp! Smaka av är viktigt också! ”Såsen får man inte salta för mycket för den smakar ju mer salt på tallriken är på en tesked”! 

Ja, det blev väldigt gott och det åts och det åts och alla tallrikar var renskrapade! Mätta och nöjda blev vi!!

4 pers
Det här behöver du : 

4-6 kotletter
Smör till stekning
Salt & vitpeppar
Grovmalen svartpeppar
-
2 morötter
2 banan schalottenlök
1 solo vitlök
1 msk balsamvinäger
2 tsk mushroom soya
2 msk oxfond
4 dl vatten + mer allt eftersom
-
maizenamjöl + vatten till redning
ca 150 gram st agur eller annan grönmögelost
Salt & peppar

GÖR SÅHÄR : 
Fräs på kotletterna i het stekpanna med smör så de blir fint brynta. Salta och peppra. Skala morötterna och slanta. Skala lök och hacka grovt. Lägg ner i pannan med kotletterna. Riv över vitlöken. Slå på balsamvinäger, soya och oxfond samt vatten så det precis täcker kotletterna. Sänk värmen till medel och bräsera utan lock ca 1½ timme, fyll på mer vatten allt efterhand det kokar bort. När kotletterna är möra, tillsätt så mkt vatten el. buljong som behövs till önskad mängd sås. Red av med maizena utrört i vatten för tjockare konsistens. Låt puttra ihop. Smula ner mögelosten i såsen och låt den smälta. Smaka av med salt och peppar.


Kotletterna bräseras. 

Imorgon blir det schlagermeny med snacks, varmrätt och dessert, missa inte det! Innan dess ska vi dock spendera dagen i pulkabacken! Renskinnet hänger på tork efter dagens snörace! Stekta ägg och limpsmörgåsar med varm choklad ska också fixas på morgonkvisten!

Ha en fin helg allihopa, vi ses imorgon!