LCHF-rörelsen har vuxit upp och nyanserat sin syn på kolhydrater. I dag bor vegetarianer, fettförespråkare, bröd-, kak- och rotfruktsätare under samma tak. Och en titt i bokfloden visar att det snart finns fler böcker om bröd- och kakbak än om viktminskning.
(Där är de ute cyklar för att försöka nedgöra lchf-kakbak och sedan när behöver alla gå ner i vikt?
Sedan när är LCHF bara en viktminskningsmetod? För mig är LCHF något som ska vara livet ut, vad är det för er?)
Skrev Svd 4/4
de fortsätter:
”Glöm bacon, smör, grädde och biffar med ett ynka salladsblad. Dagens lchf-are väljer lika gärna lax, avocado och olivolja som fettkälla. Även bröd och kakor, allas vår snuttefilt, slinker ner, fast de bakas av mandel- och kokosmjöl och sötas med stevia och sukrin. ”
och där kommer ett förakt in mot kakbak… kallas för snuttefilt!?
Jag vågar lova att LCHF uppfattas mindre militant och fanatiskt är just (hur förhatligt det än är för somliga) tidningar som Mat & Hälsa, Aftonbladets och Expressens LCHF tidningar, de är ju liberalare och finns ofta lite bakrecept här och där.
Så jag är säker på att vi ”kakbakande kvinnor” (finns nog män som bakar också) som också ofta möts med förakt eller kompakt tystnad, som om vi inte finns, är en stor bidragande orsak till att LCHF nu mjukats upp och inte ses som fanatiskt militant längre.
Detta har varit min drivkraft sedan dag 1, och jag har ofta på de mer ”fanatiska” sidorna upprepat detta mantra, – Ska vi ha med hela folket att äta en kosthållning a´la LCHF style måste vi alla uppskattas och ses.
Inget ”rättning i leden” här inte, utan ät efter dina förutsättningar och behov. jag har många inlägg på temat i bloggen…
Lite så som norska Dr Sofie Hexeberg så klokt uttalat sig en gång till mig:
”Jeg synes det er greit å gi befolkningen sunne alternativer. De færreste klarer å leve på ren steinalderkost. Enhver reduksjon av sukker og mel (stivelse) er etter min mening positivt.”