Vårgrön smoothie och mina tankar om grönt

Grönt är skönt

Även om våren håller oss på halster i år så är den varmt välkommen när den nu äntligen verkar vara på väg.

För att få in lite vårgrönska till fredagsmyset eller helgbrunchen så bjuder jag idag på ett recept från Gröna, sköna tillbehör för ett friskare liv.

I länken här ovan till förlagets pressmeddelande om min mest grönskande kokbok kan du läsa om innehållet och här kan du läsa en recension av den hos Diet Doctor.

Efter receptet följer några rader som dök upp i Facebookminnet häromdagen, jag skrev dem för 11 år sen som en kommentar i debatten kring hur mycket grönt man kan äta till maten vid lågkolhydratkost, något som det då rådde väldigt delade meningar om.

Jag har alltid haft mycket grönsaker och örter i mina recept, för att få med alla de vitaminer, mineraler, antioxidanter, spårämnen och andra viktiga små detaljer som finns i de goda grönsakerna.

Jag tillsätter gärna lite frukt eller bär som smaksättning till exempel i sallader, på det viset ökar både smakupplevelse och näringsvärde utan att de påverkar blodsockerbalansen så mycket som om de äts som mellanmål.

Den här smoothien är ett gott exempel på det, just att blanda flera olika gröna ingredienser gör att närings/vitamininnehållet blir maxat.

Vårgrön smoothie 1 port

1 avokado

1 kiwi

½ dl tärnad gurka

½ dl hackad grönkål

½ dl hackad citronmeliss, mynta eller persilja

1 msk pressad lime

1–2 dl örtte

Skala kiwin och gröp ur fruktköttet ur avokadon. Mixa alla ingredienser i en matberedare eller med stavmixer.

Jag tycker om en lite tjockare smoothie som jag äter med sked, men föredrar du att dricka din, ta då två deciliter örtte.

Du kan variera smoothien genom att blanda i anda frukter eller bär och många olika gröna, späda blad som du plockar själv eller hittar i butiken.

Späda blad från maskros, blåbär, svartvinbärsblad, nässlor, spenat, mangold, maché, rucola eller stjälkselleri blir också gott att mixa ner.

Mina tankar kring det gröna i vår mat

De här raderna dök upp i FB-minnet nu i veckan, en kommentar jag hade skrivit för 11 år sen inne hos Kostdoktorn/Diet Doctor i debatten om vad som är LCHF och inte.

Så här skrev jag då, tänker liknande tankar idag:

”En del mår bra på väldigt lite kolhydrater med större mängd av kött eller fisk och en hög andel fett. Andra mår bättre av att äta mer grönsaker till maten och lite mindre av fett och proteiner.

LCHF är en bokstavskombination för helt naturlig mat, sån mat vi ätit genom evolutionen. Något mer manipulerad idag förstås med alla nya odlingsmetoder.

Glutenfritt och till största del sockerfritt, med rejält med grönt, smör, ägg och nötter som komplement till det animaliska från land och hav.

Det är den kost som hjälpt mig under de senaste 4 åren att bli i stort sett fri från min värk, komma ner till normal vikt och bli en pigg, kreativ och tämligen vältränad 51-åring.

Det är den typ av mat jag skriver om i mina kokböcker och tidningsartiklar. Många tycker om den och mår gott av den, andra tycker att jag har för mycket grönsaker med.

Men vi är ju alla individer som fungerar helt olika i det mesta här i livet, så då kan vi ju inte tro att alla mår bäst av att äta precis samma kost.

Att LCHF-recept sprids via tidningar, kokböcker och bloggar gör att fler och fler får upp ögonen för den här typen av mat.

Jag gör allt jag kan för att sprida den mat som gjort att jag blivit så mycket friskare, för att kunna hjälpa de som är i en liknande situation.

Alla andra som skriver om mat har ju upplevt liknande förbättringar, antingen vad det gäller vikten, hälsan eller både och.

En del mår gott av att så gott som nolla kolhydraterna för viktminskning och välmående, en del mår gott av att kunna baka LCHF-bröd och bakverk, andra vill ha mer vegetariska inslag i sin mat.

Tillsammans kan vi åstadkomma en stor förändring. På sikt kan mångfalden av recept leda till att vi får betydligt fler som klarar sig från välfärdssjukdomarna”

Bild lånad från Kostfonden.se

Idag 11 år efter att jag skrev raderna här uppe så har lågkolhydratkost blivit accepterat som en kostmodell som kan hjälpa vid många sjukdomar, bland annat diabetes och IBS, det har kommit nya studier bara senaste veckan.

Här kan du läsa om en svensk studie kring lågkolhydratkostens positiva effekter på IBS som finansierats av insamlingar till Kostfonden och här en artikel i The Guardian om diabetes, den är på engelska.

Tycker mig märka att tonen blivit betydligt mjukare i debatten på senare år, nu accepteras att olika nivåer av kolhydratintag kan vara bra för olika individer.

Jag märker det inte minst på att mina kokböcker blivit mycket uppskattade, de innehåller alla gott om grönt och betydligt färre kolhydrater än i den mat de flesta svenskar äter.

Här kan du läsa mer om böckerna och beställa om du också vill ha någon av dem hemma hos dig eller ge bort i present till någon när och kär som skulle må bra av dem.

Ät, njut och må gott!

Gröna, sköna tillbehör för ett friskare liv

Baka med frukt & grönt – En glutenfri blandning av sött och salt

Birgitta Höglunds bästa grilltips

Stora diabeteskokboken – Recept och råd för stabilt blodsocker Med Lars-Erik Litsfeldt

Gröna, sköna tillbehör E-bok

Låt bönor förändra ditt liv – Kokboken E-bok Med Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson

Gammaldags husmanskost på nytt sätt- E-bok Med Annika Dahlqvist

Smörgåstårta på zucchinibröd från Baka med frukt & grönt
Brunchrätter från Gröna, sköna tillbehör
Stroganoff med kycklingkorv

Hej & gokväll på er! Sportlovsveckan lider mot sitt slut och vi rundar av med en riktigt god middag innan skolväskorna ska packas, kläder plockas fram och veckan ska planeras. Vi har ju haft helt underbart väder för att vara sportlov. Riktigt mycket snö har kommit och kvicksilvret håller sig under nollan trots att solen skiner, underbart vinterväder. Och mer snö verkar vi få också.

Måste dock komma ihåg att köpa hem Skillingarydsalva till Broncos tassar… Herregud så han ser ut efter bara tio minuter i snön. Stora isbollar under tassarna, mellan klorna. Inte alls skönt att gå på då de spänner ut huden emellan. Då är skillingarydsalvan oumbärlig. Jag stod ju o höll i den i fredags inne på citygross men måste fått nåt hjärnsläpp för den kom inte med hem i alla fall… Salvan smörjer man bara på innan man går ut och den lägger sig som en skyddande hinna så ingen snö fastnar i allt hår han har mellan tårna. 😉

Från tass-salva till söndagsmiddag. En variant på korvstroganoff fast här med kycklingkorv istället. Jag tycker den passar just extra bra till grytor då den är lite fastare i konsistens än vanlig falukorv, riktigt god!

Såhär gör jag den;

6 port

Det här behöver du :

1 kg kycklingkorv (jag använde 2 förp Kronfågel kyckling, middagskorv)

2 gul lök

2 dl vatten

1 tärning grönsaksbuljong

1 tärning hönsbuljong

2 msk tomatpuré

1/2 dl ketchup

3 dl grädde

Vitpeppar

Salt

Persilja

Chiliflakes

GÖR SÅHÄR :

Skär korven i strimlor. Hacka löken och bryn allt i stekpanna med smör eller olja. Tillsätt vatten, buljong, ketchup och grädde. Krydda med vitpeppar. Låt småputtra på låg värme ca 15 minuter. Smaka av. Toppa med färsk persilja, chiliflakes och servera med basmatiris.

Ha en fortsatt fin söndagskväll. Vi hörs imorgon igen. KRAM

”Min kompis luktar LCHF”

DSC_0223På framsidan av Amelia no 18 skriver man en läsarfråga: Min kompis luktar LCHF.

Jag fick hem denna tidning i brevlådan av den anledningen att man vill få mig som frisör att prenumurerar på den, vilket inte kommer hända.

Denna lilla text fick mig att bläddra fram till aktuell reportage och jag blir ju inte förvånad över vad man skriver och vad näringsfysiologen och Fråga Doktorn doktorn säger heller…

Näringsfysiologen säger: ” ”salladsdieter” kunde man känna lite frätande lukt, men nu är det personer som går på LCHF som sprider den.”  ”Vi har lärt oss att nolla kolhydraterna” och ”att inte äta kolhydrater”.
LCHF står väl fortfarande för LOW CARB och inte NO CARB, eller??

Fråga Doktorn doktorn säger till ”Petra”: ”hon ska fundera över om det är så lyckat att äta så mkt protein eftersom hon luktar svavel”

Kanske en Petra som inte heller läst på om LCHF? ”
Det ska inte ätas ”så mycket protein” man ska äta exakt lika mkt protein som förut.

En drabbad kvinna uttalar sig så här: Sonja 29, som regelbundet kör kolhydratfria perioder…

Sonja, kan omöjligt ha läst mkt om LCHF och satt sig in i vad det innebär… vilket man väl bör göra?

Perioder!? Inte undra på att hennes dragonbreath alltid återkommer, hennes kropp får ju gå mellan fettdrift och kolhydratsdrift varje gång hon byter!? Ena stunden massor med kolhydrater till INGA i nästa!?

En citat man slår upp stort på tredje sidan (jo man offrar hela 3 sidor på å babbla om ett ”omställningsbesvär” som GÅR över): ”I jakten på den perfekta kroppen kan vi tänka oss att gå runt och lukta illa” och som man avslutar artikeln med ” Smal och illaluktande? Gör så här: Välj annan diet, Den nya tallriksmodellen.

Vad är den nya tallriksmodellen? På vilket sätt är den bättre än den gamla?

Nej, jag blev bara illans trött jag av å läsa strunt…

 

 

Bloggar etiketter:

Vad är svält?

Ja bortsett från det uppenbara…

och var går gränsen för för lite kalorier?

Det verkar florera rykten om att när man nollar (äter inga kolhydrater) då svälter man.
Så är det givetvis inte.
När man nollar äter man protein och fett  och fortfarande i helt adekvata mängder.
Man kan roa sig med att räkna ut i minmat.net, om vi ponerar att jag inte äter grönsaker idag så kommer mitt kcal upp i runt 1800. Det är inte svält.

Man kallar pulverdieter för svältmetoder och de sopporna innehåller max 500 kcal om dagen.
Googlar man om dessa gränserna för svält får man inte riktigt fram några siffror, men det verkar som att 500-750 kcal räknas som svält.

Då inser ju den som kan räkna att ex min måltid inte är ens i närheten av svält.

Några inom lchf-sfären rekommendera ibland kalorireduktion, genom att exempelvis hoppa över en måltid. Detta är ju vad många gör som ägnar sig å PF/periodisk fasta. Många tror jag inte förstår vad PF är, utan tror det är ett slags svält. Det är på sin höjd en kalorireducerad diet. Vilket ju som sagt en del rekommenderar.
När jag PF´ade så låg mitt intag allt mellan 1600-2000 kcal, dvs långt från svält.

Jag skulle säga att de som går in för kalorireducering låter sig oftast ligga runt 1500 kcal och någon har jag sett kör en trappa, dvs varierar mellan 1000 och upp till ca 1700 kcal olika dagar.

Det är så synd att  en del tror att alla som nollar eller PF´ar svälter, det är inte så alls. De  måste ha valt att inte sätta sig in i vad det innebär, synd för det blir gärna missförstånd då och felaktiga rykten florerar då helt i onödan och människor kritiserar andra människor helt i onödan.
(fast jag förstår ju inte varför man kritiserar någon överhuvudtaget för sättet man äter på, måste ju ändå få vara ett fritt val, eller?)

Så detta var en liten förklaring från min sida om vad dessa två att  nolla och PF´a betyder på riktigt och inte är det svält i alla fall.

Jag kan också notera att vissa reagerar på att några drar ner på proteinet, detta verkar tydligen också somliga tycka är fel. Så jag tar en vända med detta då det är ju det jag gör just nu. Att dra ner från mina tidigare ca 120 gram protein om dagen vilket ca betyder nästan 2 gram per kilo kroppsvikt  till ca 80 gram vilket betyder ca 1 gram per kilo kroppsvikt är exakt vad jag gör.
Vad rekommendrar man? Jag har läst lite olika dels 1-2 gram per kilo kroppsvikt, men också vill minnas det var hos Annika Dahlqvist att det sägs0,5-2 gram per kilo kroppsvikt. Hur mycket man behöver beror ju givetvis på graden av aktivitet och intensiteten i den.

För den som varit med länge inom LCHF vet också att 80-80-20 (kalorirestriktion) är siffror som Annika Dahlqvist höll för att gå ner de sista kilona. De står för protein- fett- kolhydrater. Så när människor reagerar på att några minskar eller drar ner på proteinerna så bör de också samtidigt läsa såpass noga att de ser att det, i alla fall det jag äter är en helt ok mängd, tom mer än lägsta rekommendation. Då jag mer tidigare åt protein för en som tränar våldsamt hårt, det gör ju inte jag.

Ja det blev en liten parantes om minskat proteinintag då det kan läsas att man reagerar på detta också. Möjligt att dessa personer inte gillar det jag skriver om, och det är ju givetvis helt ok, men man bör veta vad man skriver när man skriver kritik om både nolla, PF och minskat proteinintag och inte fabulera i alla fall.

 

Bloggar etiketter: , , ,

Varför i herrans namn kan inte folk bara få äta och göra som de vill?

Den frågan ställer jag mig idag då man mer och mer inser att det finns läger inom LCHF….
Ett läger “spottar” just nu på alla som vill prova olika strategier, vilket gör att de som just nu provar och experimenterar känner sig nödgade att försvara sig.
De hävdar att detta bloggande om att prova strategier är skadligt för LCHF, jag skulle hävda att detta “spottande och fräsande” hit och dit det är nog det som skadar LCHF mest!

Jag är övertygad om att de allra flesta är vuxna nog att själva avgöra om de vill hänga på och testa vad som passar en själv bäst.
alla (utan undantag) brukar hävda med bestämdhet att “alla är olika” “olika saker funkar olika på olika människor”  eller vad fasen de alla brukar vara noga med att skriva och säga.

Men varför då gnälla när folk försöker hitta sitt sätt? OM olika funkar olika så finns det väl ändå inget annat sätt att ta reda på det än att just prova olika, eller? Eller har vissa en sådan oerhörd stor förmåga att exakt veta vad man ska göra och inte kan se att andra behöver göra annat. Jag reagerar alltid på när folk tycker att det man själv gör är enda rätta vägen, det blir jag oerhört allergisk mot. Återigen visar man att man ska ha “alla in i en och samma fålla”, men världen ser inte sådan ut och kommer aldrig att göra det…

Några passar det att nolla helt, några äter paleo, andra äter UFO, ytterligare andra äter en liberal LCHF och några äter 1-2 gånger om dagen och andra 3-4 gånger, några fastar och äter därmed också 1-2 gånger omdagen, men av någon outgrundlig anledning så går somliga i taket (??) av att det kallas PF (periodisk fasta, vilket främjar träning) men säger man att man äter bara 2 gg dagen så blir det säkert ok….
många vill ha LCHF-fikabröd ( det bespottade lägret och “spottarna nu” ” spottade” just på dessa bakarna för ett tag sedan…), andra vill ha bröd med gluten i, några tillåter sig frukt och andra choklad, några äter Atkins, några äter vad skit som helst, andra är supernoga med matens renhet från tillsatser,några reparerar sig biokemiskt, ytterligare andra vill kolla via blodet om de är i ketos och om det får fart på både träning och viktminskning och andra vägrar säga LCHF och kallar det istället lågkolhydrat (har jag glömt något?) och så lilla jag som också provar  lite av varje ;)

 

Bloggar etiketter:

Rostbiff med rotfruktsgratäng, gurka & fetaostsallad


Tusen tack alla ni för era glädjerop angående samarbetet med muurikka både här på kryddburken, facebook och i mailboxen, det värmer verkligen en norrlandssjäl som mig!! :-P

Här kommer vår middag från igår när kära maken kom hem efter en liten tripp till Ystad. Upp i ottan och iväg 4 timmar dit och 4 timmar hem… (bilaffärer of course) Det är hektiskt att leva som bilhandlare men nu tror jag vi är på rätt väg, den som väntar får se! ;-)

Iallafall hade Joline och jag förberett middagen med kallskuren rostbiff, en krämig rotfruktsgratäng och en sallad som Joline gjort med gurka, fetaost, rödlök och en vinegrette, hur gott som helst. Jag tycker ibland det är extra gott med just kallskuret till en varm gratäng, antingen rostbiff eller tjälknöl, eller varför inte kalla kycklingklubbor.

Idag däremot har vi haft halva släkten här på ön samlad runt bordet med en värmande bouef bourgiginon och hemmagjort potatismos med persilja! Värmande köttgrytor är precis vad som behövs nu! Solen skiner och det mesta av snön har smält bort, men termometern har legat runt nollan hela dan så även att man verkligen känt för att gå ut i T-shirt och luta sig mot husväggen och lapa lite sol så har det varit på tok för kallt, särskilt med våra kyliga vindar här! Men vackert är det och våren gör sig mer och mer påmind med snödroppar, krokusar som tittar upp och solgula vintergäck! :-P

Men har det inte varit en kort vinter ändå?? Eller kommer det ett bakslag tro?


Rotfruktsgratängen gör jag med potatis, morot, palsternacka, vitlök, parmesan, massa vitpeppar och grädde!

Rostbiffen 
Du behöver en stor bit rostbiff, innanlår eller annan fin mager bit av nöt. Välj ett stycke som väger minst 1kg för att det ska bli en god och saftig rosbiff. Putsa den från hinnor & gnid in hela biten med rejält av salt & svartpeppar! Lägg i ugnsfast form & stick in en kötttermomter. Sätt ugnen på 100 grader & låt rostbiffen stå inne tills termometern visar ca 63-65 grader. Allt mellan 55 – 75 grader fungera fint på rostbiff, men ju lägre innertemperatur desto mer rosa/rödare kött… När köttet är klart, svep in det i aluminiumfolié och låt svalna ordentligt, gärna över natten i kylskåp innan du skär upp tunna skivor. Använd med fördel en skärmaskin om du ska skiva köttet riktigt tunt.

Lägg upp tunna skivor lite slarvigt på ett fat, strö över rostad lök och dekorera med timjan och tomater!

6 port 
Rotfruktsgratäng

4 medelstora potatisar
3 morötter
3 palsternackor
3 finrivna vitlöksklyftor
salt & malen vitpeppar
3 dl parmesanost
5 dl grädde

GÖR SÅHÄR :
Skala och skölj rotfrukterna. Torka dom torra i en kökshandduk. Skär allt i tunna skivor. Blanda ner allt i smord, ugnsfast form. Salta & peppra och vänd runt ordentligt. Riv över parmesanosten och slå på grädden. Gratinera i ugn 200 grader ca 50 min.


Joline har en favorit när hon gör sallad och det är denna vågiga kniv som skär räfflade grönsaker. Perfekt till just gurka (saltgurka också förstås) men även till potatis om man vill fritera egna pommes. Till rädisor, morotsslantar mm. En kul grej i köket, speciellt för dom små! ;-)
(Den vågiga kniven (finns i flera färgglada färger) hittar ni på ninasmat.se där du som läsare på Kryddburken även erhåller 10% rabatt vid beställning, uppge bara koden ”Kryddburken”.)  


Jolines gurka & fetaostsallad med skivad rödlök och en vinegrette.
Vinegretten skakas snabbt ihop i en liten flaska av 2dl olivolja, 1 dl vitvinsvinäger, 2 tsk dijonssenap, ½ finriven vitlök, salt, torkade örter & finmalen vitpeppar och en liiiiten nypa socker.