Smör, olivolja, grädde och bacon är inte farligt. Tvärtom. Fett är det bästa för den som vill gå ned i vikt. Och några samband mellan högt fettintag och hjärt- och kärlsjukdomar existerar inte.
På måndagen presenterades sprängstoff från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Efter två års utredning av 16 000 studier ställer rapporten ”Mat vid fetma” de traditionella råden till överviktiga eller diabetessjuka människor på ända.
Sedan länge har sjukvården i allmänhet gett råd om att undvika fett, i synnerhet mättat, och kalorier. Lågkolhydratkost (LCHF som står för low carb, high fat och faktiskt är en svensk ”uppfinning”) har avfärdats som livsfarligt, humbug och en modediet utan vetenskaplig förankring.
I stället har vården uppmanat diabetiker att äta mycket frukt (=socker) och nyckelhålsmärkta produkter med lite fett men med avsevärda mängder socker eller sötningsmedel, det senare en farlig trigger för den som är sockerberoende.
Rapporten vänder på begreppen och förordar lågkolhydratkost, med mycket fett, som det effektivaste vapnet mot övervikt.
I expertgruppen har suttit ett tiotal läkare, varav flera var skeptiska till högfettskost när arbetet inleddes.
En av dem, som närmast missionerat om mättat fett (smör, grädde, bacon) sedan 2006, är Linköpingsprofessorn Fredrik Nyström, som stundtals dömts ut och hånats i nästan samma utsträckning som LCHF:s ”mamma”, läkare Annica Dahlqvist.
För Fredrik Nyström är rapporten en revansch.
– Absolut. Jag har ju jobbat så länge med detta. Det känns skönt att ha den här vetenskapliga rapporten i ryggen och att skepticism mot lågkolhydratkost försvunnit hos kollegor under arbetets gång. När alla färska vetenskapliga studier radas upp så är resultatet odiskutabelt: vår djupt rotade fettskräck har inget fog! Man blir inte fet av fet mat, lika lite som man får åderförkalkning av kalk eller blir grön av grönsaker.
Nyström har länge förespråkat ett kraftigt minskat intag av kolhydratrika livsmedel, med mycket socker och stärkelse, för att uppnå hälsosamma nivåer av insulin, blodfetter och det goda kolesterolet. Det vill säga bort med socker, potatis, pasta, ris, mjöl, bröd. In med olivolja, nötter, smör, grädde, feta fiskar och kött med fettrand.
– Man lika gärna kan äta smågodis som potatis. Potatis innehåller en hel rad av glukosmolekyler som omvandlas till socker i tarmen. Sådan kost gör att blodsockret och hormonet insulin skjuter i höjden.
I somras kom dessutom en annan studie kring medelhavskost, med mycket omättat fett (olivolja, avocado, nötter), som ingår i SBU-rapportens underlag.
– Den visade att det är farligare att äta lågfettkost än högfettskost. I studien ingick också rådet att dricka vin till medelhavskosten. Jag har länge framhållit att måttligt intag av alkohol är nyttigt och har själv gjort en studie som bekräftat bättre blodfetter av rödvin. Alkohol i måttliga mängder är alltså inte bara okej, utan nyttigt och bra.
Det finns många mantran vi lärt oss tro på som sanningar:
”Kalorier som kalorier, det spelar ingen roll varifrån de kommer.”
”Allt handlar om balansen mellan kalorier in och kalorier ut.”
”Folk är feta för att de inte rör på sig tillräckligt.”
”Frukost är dagens viktigaste mål.”
– Självklart är det inte så. Sådant här nonsens har bara skapat dåligt samvete hos människor med viktproblem. Som om allt skulle handla om att de har dålig karaktär. För många innebär ett stort intag av fett att man blir ordentligt mätt, att man står sig längre och har mindre behov av att äta stup i kvarten. Mätt blir man däremot inte av kalorier från Coca Cola eller nästan fettfri, nyckelhålsmärkt fruktyoghurt med mängder av socker. Visst är motion bra på många sätt, men att lägga om kosten är det som verkligen påverkar vikten.
I rapporten konstateras: ”fysisk aktivitet för personer med fetma har en, om någon, marginell effekt på viktnedgång.”
Men hur är det med frukosten?
– Skippa den om du kan! Det är ett vanebeteende, men kroppen har inget behov av näring direkt vi kliver upp om du ätit mycket fett till middagen dagen före. Man gör socker själv av protein som finns lagrat, och det kostar nog en del kalorier att tillverka detta socker själv, det kan vara en anledning att lågkolhydratkost ger bra viktnedgång. Skippa även mellanmål och alla lightprodukter. Om det var meningen att vi skulle småäta lågfettkost hela dagarna hade vi inte utrustats med en gallblåsa. Om du äter två mål mat om dagen, med lite kolhydrater och mycket bra fett, så står du dig utmärkt. Gör som människorna kring Medelhavet. Nöj dig med en kopp kaffe på morgonen.
En av Sveriges största bloggar, kostdoktorn.se, drivs av läkaren Andreas Eenfeldt. Sedan 2007 är han en ivrig förespråkare av lågkolhydratkost och debattör kring hur diabetiker med rätt kost kraftigt kan minska sitt medicinbehov eller rent av slippa den helt.
– Diabetiker borde tänka på samma sätt som alla andra som får hälsoproblem av viss mat: undvik den. Mindre blodsockerhöjande mat gör att diabetiker behöver mindre blodsockersänkande medicin.
Under måndagen hade han 73 000 besök på sin blogg och han betecknar det som en historisk dag.
– SBU-rapporten utmanar den svenska sjukvården. Det är dags att sluta ge människor med viktproblem och diabetes de råd som nu visar sig vara sämst i test.
Både han och Fredrik Nyström menar att ett paradigmskifte, en vårdrevolution, måste till.
– Livsmedelsverket har ignorerat modern forskning sedan länge, och det påverkar många dietister. Det är mycket bekymmersamt. Vården är närmast skyldig att följa SBU-rapporten, den är att betrakta som ”lag” tills den motbevisas, då den är utgiven av en av våra viktigaste myndigheter. Men hur det ska gå till att vidareutbilda en väldig massa ”hälsovetare” av olika slag till att rekommendera mindre lightprodukter, bröd och pasta, det vet jag faktiskt inte, säger Fredrik Nyström.
Via: http://www.corren.se/ostergotland/fett-ger-fett-smal-midja-6553250-artikel.aspx