Jag finner ju Per Wikholms inlägg om RS/resistent stärkelse  jätte intressant. Men det är ju klart, jag är och har väl alltid varit en väldigt öppen , nyfiken och forskande människa.

Nu verkar det då som att några LCHF´are har reagerat kraftigt mot att inta RS för att mata tjocktarms bakterierna, vilket ju faktiskt är väldigt viktigt att ha! En fungerande tjocktarm, ja tarmar överlag, för alla vet väl att immunförsvaret också sitter i gott mående i tarmarna = göda de goda bakterierna där.

Detta är ju det RS gör! Den som vågar testa lär märka en ökad fisighet med en inte alltför trevlig doft. Skulle vilja säga att det hör till ”omställningsbesvären” när man börjar mata dem, det går över om man saktar över tid ökar upp till 3-4 msk / dagen.

Man har tydligen tyckt att det räcker fint att käka frikostigt med grönsaker. I sitt nya inlägg så visar Per Wikholm hur omöjligt det är som LCHF´are och i synnerhet för den individ som måste hålla ner på kolhydraterna av olika orsaker (diabetiker och insulinresistenta). Han visar också att det inte finns eller knappt inte ens finns RS i de av lchf godkända grönsakerna. Vi måste in och äta ganska mkt av underjords och då springer ju kh-halten över dagen iväg…

Läs gärna här för att få alla info och bedöm själv
Pers inlägg på LCHF.se:
Det går inte lika bra med selleri

Ps, är det för att potatismjöl känns ”processat och onaturligt” som känns svår, så betänk att du kan göra potatsimjöl själv, riv en potatis och låt den ligga i vatten över natt , sila av potatisen och drick. En urgammal huskur mot dåliga magar

måste få kopiera in en kommentar från länken ovan (läs gärna kommentarerna också förresten)
Tänk om rörelsen känns till detta redan i mitten av förra årtiondet. Då hade våra kokböcker sett lite annorlunda ut. Man måste nog vara en smula ödmjuk och inse att lchf fortfarande är stadd i utveckling och att vi har en bit kvar innan vi gafflat in det viktigaste.