Varför i herrans namn kan inte folk bara få äta och göra som de vill?

Den frågan ställer jag mig idag då man mer och mer inser att det finns läger inom LCHF….
Ett läger “spottar” just nu på alla som vill prova olika strategier, vilket gör att de som just nu provar och experimenterar känner sig nödgade att försvara sig.
De hävdar att detta bloggande om att prova strategier är skadligt för LCHF, jag skulle hävda att detta “spottande och fräsande” hit och dit det är nog det som skadar LCHF mest!

Jag är övertygad om att de allra flesta är vuxna nog att själva avgöra om de vill hänga på och testa vad som passar en själv bäst.
alla (utan undantag) brukar hävda med bestämdhet att “alla är olika” “olika saker funkar olika på olika människor”  eller vad fasen de alla brukar vara noga med att skriva och säga.

Men varför då gnälla när folk försöker hitta sitt sätt? OM olika funkar olika så finns det väl ändå inget annat sätt att ta reda på det än att just prova olika, eller? Eller har vissa en sådan oerhörd stor förmåga att exakt veta vad man ska göra och inte kan se att andra behöver göra annat. Jag reagerar alltid på när folk tycker att det man själv gör är enda rätta vägen, det blir jag oerhört allergisk mot. Återigen visar man att man ska ha “alla in i en och samma fålla”, men världen ser inte sådan ut och kommer aldrig att göra det…

Några passar det att nolla helt, några äter paleo, andra äter UFO, ytterligare andra äter en liberal LCHF och några äter 1-2 gånger om dagen och andra 3-4 gånger, några fastar och äter därmed också 1-2 gånger omdagen, men av någon outgrundlig anledning så går somliga i taket (??) av att det kallas PF (periodisk fasta, vilket främjar träning) men säger man att man äter bara 2 gg dagen så blir det säkert ok….
många vill ha LCHF-fikabröd ( det bespottade lägret och “spottarna nu” ” spottade” just på dessa bakarna för ett tag sedan…), andra vill ha bröd med gluten i, några tillåter sig frukt och andra choklad, några äter Atkins, några äter vad skit som helst, andra är supernoga med matens renhet från tillsatser,några reparerar sig biokemiskt, ytterligare andra vill kolla via blodet om de är i ketos och om det får fart på både träning och viktminskning och andra vägrar säga LCHF och kallar det istället lågkolhydrat (har jag glömt något?) och så lilla jag som också provar  lite av varje ;)

 

Bloggar etiketter:

Martin Ingvar: Du blir inte dum utan kolhydrater

Martin (professor och hjärnforskare) säger i Expressen:
“Hjärnan är trots sin lilla storlek ett energikrävande organ. En femtedel av energin i kroppen går till att försörja hjärnan. Och den behöver kontinuerlig tillförsel eftersom ingen energi kan lagras i hjärnan. Vanligtvis får hjärnan sin energi från glukos, en sockerart.

- Fast det är inte nödvändigt att äta socker. Det hjärnan behöver som energi är kolskelett, det är grupper med bland annat kolatomer. Det kan du få från socker, men också från långsamma kolhydrater, aminosyror eller fett, säger hjärnforskaren Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap som särskilt intresserar sig för belöningssystemet i hjärnan.”

Martin säger vidare:
“Med lågkolhydratkost lugnar stressystemet ner sig. Vid en strikt lågkolhydratkost hamnar kroppen i ketos. Det innebär att kroppen och hjärnan börjar använda ketoner som energi i stället för glukos.

- Lågkolhydratkost funkar utmärkt för hjärnan. Hela resonemanget att vi behöver kolhydrater är fel, det räcker med ett halvt glas mjölk och lite grönsaker för att du ska klara dig. Att socker för hjärnan skulle vara lika viktigt som vitaminer är helt fel.”

Läs vidare i Expressen om Hur det fungerar 

Det är ju först när man provat att bli äkta och på riktigt “fettdriven” som man förstår vad det innebär och vilken kapacitet man då helt plötsligt har till förfogande…  För all del kan det ta ett tag innan kroppen fattar att nu är det fett vi bränner men när den gör det… ;)

 

 

Bloggar etiketter:

Ketos – när är man i och när är man ur?

Kort och enkelt så betyder ketos att kroppen ställt in sig på att använda fett som främsta bränsle. Det gör den när man äter tillräckligt lite kolhydrater.
Ofta betyder det att de flesta är i ketos om man äter under 100 gram kolhydrater om dagen.
Gränsen för att hamna i ketos är individuell och ligger nånstans mellan 80-120g. Det går på nån dag, eller kanske ännu fortare att vara i ketos.
Så fort glukosen är slut så bränner kroppen fett och protein.

Skaldeman skriver i boken Ät dig ner i vikt att ens frizon ökar markant ju längre man lever konsekvent enligt LCHF. Om kroppen under lång tid har anpassat sig efter att använda fett (ketoner) som bränsle, är det lättare för kroppen att återhämta sig efter kortvariga slarv. Den kommer snabbt att gå tillbaka till fettet som bränsle efter att du är tillbaka på banan. Du kan alltså slarva till det ganska rejält någon dag eller två, förutsatt att du har varit noggrann och konsekvens månaderna innan.
Så när du läser  om att du inte kan äta kolhydrater i stor mängd en dag för att man då “hamnar man ur ketos i en vecka” så är det troligtvis fel, i alla fall enligt Skaldeman.
Låter också lite ologiskt i mina öron då alla är i ketos efter en natts sömn innan frukost… även de kolhydratsdrivna ;) (sägs det)
Inte för att jag uppmuntrar till överdrivet kolhydratsintag, men att det tar en vecka och komma tillbaka i fettförbränning  låter ju då helt ologiskt.
Viktigt att också veta:
Att vara i ketos betyder inte det samma som att man går ner i vikt, det betyder endast att du använder fett som bränsle.

 Länk 1

Länk 2

Bloggar etiketter: