När Spanien möter Finland i det Nilssonska köket då ska man va på plats för de va jäsikens vilken match det blev!! Mest mellan mig själv och gasolen då….??! Men när maten väl låg på tallrikar så njöt både ung som gammal av mina kokkonster. Fullträff! Detta blev bara sååå gott!
Gasolen är något jag får jobba på vad gäller värmen och hur man justerar upp o ner utan att släcka köket eller bränna upp halva tallskogen. Jag är ju så inbota van vid just öppen eld med vedträn till muurikkan så ibland är det svårt att lära en gammal hund sitta! Haha… Inte ens grillkol bemästrar jag bättre än vedträn numera!
Roligt som sjutton är det i alla fall! Jag behöver dock tålamod, tid och ”en liten stund för mig själv” för att känna mitt nya sommarkök. Det är alltså muurikkas sommarkök med wok som står för fiolerna nu. Att det är just en wok därpå borde ju få vilken människa som helst att tänka på just WOKAD mat… Men inte jag inte…
Jag måste bara ju krångla till de för mig redan från början också??!
Varför woka i en wok när man kan göra köttbullar?? 
Såhär; Pasta som kokade på spisen inne i köket och köttbullarna som ”wokades” till fin färg på sommarköket ute på altanen sprang jag emellan som en skållad råtta, och så skulle tomatsåsen på och värmen justeras och varje gång jag vred ner gasolen så slockanade den och det blev många ”men söta älskling, SÅHÄR ska du göra!!”… av min tålmodige make…
Inne i köket tappade jag ut en hel förpackning spagetti ur skafferiet över hela köksgolvet när jag rotade efter pastasnäckorna och jag hann nog med några svordomar därinne också…
Å lite fjantig är jag när det kommer till att tända gasol med vanlig tändare, jag vill ha en låååång tändare känns de som… Hujedamej va ska de bli av?? Å ju mer jag känner att jag inte ror iland matlagningen helt på egen hand utan en massa hjälp och peppning desto mer sviker tålamodet och hm… Humöret också ja… Men till slut kunde jag servera både käre maken och barnen en god middag bestående av stora köttbullar i tomatsås (albondigas) med pasta till!
Nu har jag passerat ”första-gången-stadiet” och nästa måltid på listan blir…. *trumvirvel* …inte heller en wok?!! Spänningen stiger! 
Men roligt har jag…
6-8 port
Köttbullarna :
800 gram blandfärs
1 dl vatten
2 finrivna vitlöksklyftor
1 tsk malen vitpeppar
1½ tsk salt
1½ msk mild paprikapulver
Tomatsåsen
Fräs med köttbullarna :
½ purjolök
3 salladslök
6 späda morötter
1 näven sugar snaps
1 knippe persilja
1 torkad röd chili
Kallrör och häll i, låt puttra 10 min :
3 burkar mutti finkrossade tomater
3 dl kraftig köttbuljong (egen, fond el. tärning)
½ dl balsamvinäger
2 msk tomatpuré
1 msk honung
2 finrivna vitlösklyftor
2 tsk D´Elidas chilisås
1 tsk sambal oelek
2 lagerblad
en skvätt sherry
Vi börjar med finalbilden då allt äntligen är frid och fröjd och alla fått sin mat!
Delar av tomatsåsen som första ska fräsa ihop lite med köttbullarna.
Big meatballs… Eller just de; Albondigas!
Ser ju hyffsat organiserat och fridfullt ut…
Köttbullarna i woken som får fin färg, pudrade med paprikapulver innan grönsakerna och tomatsåsen åker ner.
Tillsammans med lök, morot, sugarsnaps, persilja och chili…
Försöker jag få dom att ”bubbla” på svaf värme…
Det smakade helt ljuvligt och det var väl huvudsaken, sen hur jag tog mig dit ska jag jobba vidare på!
