Jod, del 2
Varför är inte allt salt jodberikat, när det är ett världsomfattande problem med jodbrist? När också följderna är så extrema för ofödda barn …
Har en gravid kvinna en obehandlad underfunktion av sin sköldkörtel eller lider av jodbrist så föds barnet med ett förståndshandikapp. Förr kallades tillståndet kretinism, en “kretin” var en dvärgväxt med förståndshandikapp. Idag säger man funktionshinder … hmm, ett funktionshinder som är omöjligt att behandla när det väl uppstått?, men helt går att förebygga .
Alla barn som föds (på sjukhus? av kvinnor som har mödravård) i Sverige kontrolleras så de har en fungerande sköldkörtel, så länge modern har en fungerande sköldkörtel, så får fostret sitt behov av ämnesomsättningshormon tillfredsställt via modern och navelsträngen, men när det föds ska det klara sig själv. Mao kontrolleras alla (kända) barn i Sverige för denna lätt behandlingsbara sjukdom, på samma sätt som man kontrollerar för tex. fenylketonuri, en annan medfödd sjukdom.
Om nu också jodbrist ger samma handikapp hos det ofödda barnet, då undrar i alla fall jag varför inte allt salt då obligatoriskt jodberikat? Vore ju lätt som en plätt att förebygga kan man tycka. Om det är en mycket gammal kunskap att jodbrist ger irreversibla (när skadan väl uppstått går den inte att behandla) skador, ssk på den växande fosterhjärnan … hmm
Frågar man SLV, Livsmedelsverket så säger de att det är saltföretagens fel, det är deras ansvar … hmm … att jodera salt. Den rena kostnaden att jodera salt är liten, brukar benämnas som försumbar … hmm, vad säger då saltproducenterna? Inte för att jag personligen kollat med alla olika, men ett svar är att SLV inte vill att man joderar allt salt. Föreligger här ett äkta missförstånd eller vill SLV helt enkelt inte ha allt salt joderat?
Vi vet att SLV propagerar för en drastisk minskning av saltintaget hos den enskilda individen ner till max 5 gram salt per dygn, se Björn Hammarskjölds informativa artiklar på området. Den mesta färdigmaten och halvfabrikaten är gjorda med ojoderat salt, så det är nog inte omöjligt att få jodbrist i Sverige, som man hade förr, i inlandet, långt från havet. Jodbrist brukar visa sig som en förstorad sköldkörtel = struma. Hypothyreos, alltså underfunktion i sköldkörteln, mao för låg ämnesomsättning är rätt vanligt. Ännu vanligare är något som kallas “subklinisk” hypothyreos, där endokrinspecialisterna tvistar om huruvida det föreligger en underfunktion eller ej … fastän patienten anser sig såklart ha en underfunktion … hmm igen, ett citat från en artikel om sköldkörteln i LT, Läkartidningen … fritt från minnet, “vi kan ju inte behandla alla subkliniska hypothyreoser” .. nähää, varför inte det då, undrar jag … hmm … hädiska tanke, det kan väl inte bero på att majoriteten av patienterna med sköldkörtelsjukdom tillhör vilket kön då … hmm … rätt gissat, det är kvinnor.
Varför ökar ämnesomsättningssjukdomarna? Även bland våra husdjur verkar det finnas en ökning. Varför skulle hundar och katter få hypothyreos? Det är väl inte så att det kan vara något “fel” med/på/i maten … hmm … (D3-brist, jodbrist, zink-selenbrist?magnesiumnbrist, omega6-överskott m.m. …)
Det är lätt att dra en parallell med D3-vitaminbristen och rakitis, engelska sjukan. Både rakit och jodbrist och kretinism är/var betraktade som helt utrotade … gammal kunskap … hmm … (det är många hmm i den här texten 
). Tänk om det “beräknade” RDI-värdet för jod är lika “fel” som det via teskedsmåttet av fiskleverolja-beräknade-värdet är för D3-vitamin från anno dazumal? Tänk om det finns en okänd epidemi av jodbrist i Sverige, i andra delar av världen, precis som man nu börjar upptäcka och erkänna att det föreligger en reell vitamin-D3-brist i alla SPF-länder, – solskyddsfaktorländer, även i de naturligt solrika länderna upptäcker man D3-brist … och även i vårt välorganiserade och dubbelkontrollerande land Sverige.
Elisabeth Puur
Ja tänk om det är så säger jag (Mariann)…
Mkt läsvärd artikel om jod-brist av Michael/gamla Paleofriendbloggen
bild: Jod (I) ett livsviktigt grundämne hämtat Här
p
/a
