Mandelmjöl och bakning forts…

IMG_0291Det har ju sedan man upptäckt att mandelmjöl innehåller högre halt av kolhydrater än vad som anges på somliga påsar uppmanats till återhållsamhet med att äta mandlar.

Somliga påsar går ut med 4 gram kh per 100 gram och labbtestet visade på runt 7-8 gram istället.
Hela mandlar enligt livsmedelsverket ligger på 13,4 och jag mal ofta mandel själv då det funkar lika bra som mandelmjöl i allra flesta fall. Så jag väljer att räkna på livsmedelsverkets siffra. Kokosmjölet har också en varierande halt av kolhydrater från 4-17 gram. Här räknar jag också på den högre andelen.

Nu tänkte jag redovisa för de som inte kan, vill eller orkar räkna själva  hur lite kolhydrater ex en limpa bakad på mandlar och kokosmjöl ändå kan innehålla…

Vi tar Majorens ( kommenterar ofta hos kostdoktorn) favoritbröd ur Baka matbröd med LCHF.

Innehåller:
0,5 dl kokosmjöl väger 30 gram = 5,1 gram kh
2 dl mandelmjöl väger 90 gram = 12,6 gram kh
1 dl sesamfrön väger 50 gram = 2 gram kh (risentas sesam innehåller 4 gram kh/100gram)

Detta gör 19,7 kolhydrater av ovanstående mjöl i hela formbrödet och man får ut ca 15 skivor och det blir då 1,3 gram kolhydrater i en skiva.

Nu finns det ju smör, ägg, ost, fiberhusk, salt och bakpulver i också, men dessa ger ju inte så mycket  kh och om du gillar att räkna högt så räkna på 2 gram kolhydrater per skiva bröd.

Tror inte många behöver bli rädda för att baka och äta lite bröd och bakverk, eller hur? ;)

Är ändå  2 gram per skiva för mycket så varför inte ta 1 dl kokosmjöl och 1 dl mandelmjöl?
Du får ner halten med  ca 9 gram kh till 10,8 gram kolhydrater i hela brödet. Det ger mindre än 1 gram kolhydrat per skiva…
Så så här kan man alltså använda kokosmjölet för att reducera kolhydraterna dvs mandlarna i bröden och bakverken, om man nu funnit anledning att vara rädd för mandlarna…

 

 

Bevisat: Äta mycket fett gör att du går ner i vikt.

Smör, olivolja, grädde och bacon är inte farligt. Tvärtom. Fett är det bästa för den som vill gå ned i vikt. Och några samband mellan högt fettintag och hjärt- och kärlsjukdomar existerar inte.

På måndagen presenterades sprängstoff från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Efter två års utredning av 16 000 studier ställer rapporten ”Mat vid fetma” de traditionella råden till överviktiga eller diabetessjuka människor på ända.

Sedan länge har sjukvården i allmänhet gett råd om att undvika fett, i synnerhet mättat, och kalorier. Lågkolhydratkost (LCHF som står för low carb, high fat och faktiskt är en svensk ”uppfinning”) har avfärdats som livsfarligt, humbug och en modediet utan vetenskaplig förankring.

I stället har vården uppmanat diabetiker att äta mycket frukt (=socker) och nyckelhålsmärkta produkter med lite fett men med avsevärda mängder socker eller sötningsmedel, det senare en farlig trigger för den som är sockerberoende.

Rapporten vänder på begreppen och förordar lågkolhydratkost, med mycket fett, som det effektivaste vapnet mot övervikt.

I expertgruppen har suttit ett tiotal läkare, varav flera var skeptiska till högfettskost när arbetet inleddes.

En av dem, som närmast missionerat om mättat fett (smör, grädde, bacon) sedan 2006, är Linköpingsprofessorn Fredrik Nyström, som stundtals dömts ut och hånats i nästan samma utsträckning som LCHF:s ”mamma”, läkare Annica Dahlqvist.

För Fredrik Nyström är rapporten en revansch.

– Absolut. Jag har ju jobbat så länge med detta. Det känns skönt att ha den här vetenskapliga rapporten i ryggen och att skepticism mot lågkolhydratkost försvunnit hos kollegor under arbetets gång. När alla färska vetenskapliga studier radas upp så är resultatet odiskutabelt: vår djupt rotade fettskräck har inget fog! Man blir inte fet av fet mat, lika lite som man får åderförkalkning av kalk eller blir grön av grönsaker.

Nyström har länge förespråkat ett kraftigt minskat intag av kolhydratrika livsmedel, med mycket socker och stärkelse, för att uppnå hälsosamma nivåer av insulin, blodfetter och det goda kolesterolet. Det vill säga bort med socker, potatis, pasta, ris, mjöl, bröd. In med olivolja, nötter, smör, grädde, feta fiskar och kött med fettrand.

– Man lika gärna kan äta smågodis som potatis. Potatis innehåller en hel rad av glukosmolekyler som omvandlas till socker i tarmen. Sådan kost gör att blodsockret och hormonet insulin skjuter i höjden.

I somras kom dessutom en annan studie kring medelhavskost, med mycket omättat fett (olivolja, avocado, nötter), som ingår i SBU-rapportens underlag.

– Den visade att det är farligare att äta lågfettkost än högfettskost. I studien ingick också rådet att dricka vin till medelhavskosten. Jag har länge framhållit att måttligt intag av alkohol är nyttigt och har själv gjort en studie som bekräftat bättre blodfetter av rödvin. Alkohol i måttliga mängder är alltså inte bara okej, utan nyttigt och bra.

Det finns många mantran vi lärt oss tro på som sanningar:

”Kalorier som kalorier, det spelar ingen roll varifrån de kommer.”

”Allt handlar om balansen mellan kalorier in och kalorier ut.”

”Folk är feta för att de inte rör på sig tillräckligt.”

”Frukost är dagens viktigaste mål.”

– Självklart är det inte så. Sådant här nonsens har bara skapat dåligt samvete hos människor med viktproblem. Som om allt skulle handla om att de har dålig karaktär. För många innebär ett stort intag av fett att man blir ordentligt mätt, att man står sig längre och har mindre behov av att äta stup i kvarten. Mätt blir man däremot inte av kalorier från Coca Cola eller nästan fettfri, nyckelhålsmärkt fruktyoghurt med mängder av socker. Visst är motion bra på många sätt, men att lägga om kosten är det som verkligen påverkar vikten.

I rapporten konstateras: ”fysisk aktivitet för personer med fetma har en, om någon, marginell effekt på viktnedgång.”

Men hur är det med frukosten?

– Skippa den om du kan! Det är ett vanebeteende, men kroppen har inget behov av näring direkt vi kliver upp om du ätit mycket fett till middagen dagen före. Man gör socker själv av protein som finns lagrat, och det kostar nog en del kalorier att tillverka detta socker själv, det kan vara en anledning att lågkolhydratkost ger bra viktnedgång. Skippa även mellanmål och alla lightprodukter. Om det var meningen att vi skulle småäta lågfettkost hela dagarna hade vi inte utrustats med en gallblåsa. Om du äter två mål mat om dagen, med lite kolhydrater och mycket bra fett, så står du dig utmärkt. Gör som människorna kring Medelhavet. Nöj dig med en kopp kaffe på morgonen.

En av Sveriges största bloggar, kostdoktorn.se, drivs av läkaren Andreas Eenfeldt. Sedan 2007 är han en ivrig förespråkare av lågkolhydratkost och debattör kring hur diabetiker med rätt kost kraftigt kan minska sitt medicinbehov eller rent av slippa den helt.

– Diabetiker borde tänka på samma sätt som alla andra som får hälsoproblem av viss mat: undvik den. Mindre blodsockerhöjande mat gör att diabetiker behöver mindre blodsockersänkande medicin.

Under måndagen hade han 73 000 besök på sin blogg och han betecknar det som en historisk dag.

– SBU-rapporten utmanar den svenska sjukvården. Det är dags att sluta ge människor med viktproblem och diabetes de råd som nu visar sig vara sämst i test.

Både han och Fredrik Nyström menar att ett paradigmskifte, en vårdrevolution, måste till.

– Livsmedelsverket har ignorerat modern forskning sedan länge, och det påverkar många dietister. Det är mycket bekymmersamt. Vården är närmast skyldig att följa SBU-rapporten, den är att betrakta som ”lag” tills den motbevisas, då den är utgiven av en av våra viktigaste myndigheter. Men hur det ska gå till att vidareutbilda en väldig massa ”hälsovetare” av olika slag till att rekommendera mindre lightprodukter, bröd och pasta, det vet jag faktiskt inte, säger Fredrik Nyström.

Via: http://www.corren.se/ostergotland/fett-ger-fett-smal-midja-6553250-artikel.aspx

Nyttigaste grönsakerna – Slv kommit ut med ny lista

swiss-chard-image-1Livsmedelsverket har i dagarna kommit ut med ny lista på våra nyttigaste grönsaker, de har företagit sig stora undersökningar och mätningar.
Här kan ni se hela rasket och hur de gjort det.

Bladgrönsaker ligger i topp och brocclin är fortfarande med i toppen och min älskade blomkål som no 8.

1. Gröna blad som spenat, mâchésallat, mangold och nässlor
2. Gröna bönor/haricot vert
3. Broccoli
4. Gröna ärter och sockerärter
5. Avokado
6. Vita bönor
7. Purjolök
8. Blomkål
9. Linser
10. Kikärter

Man nämner att kantareller är bättre än fet fisk som källa till vitamin D men glömmer lite att berätta att det är D2 och inte D3 som man då får i sig, och D2 är inte så potent som D3. Det är alltså D3 vi ska eftersträva att få i oss för att höja nivån av d vitamin i blodet.

Om vikten av D3-tillskott kan läsas här. Johannas kostblogg och Vitamin D council rekommenderar D3.

 

Bloggar etiketter:

Plötslig spädbarnsdöd och saltbrist

saltKan plötslig spädbarnsdöd bero på saltbrist under fosterstadiet och under amningen?
Björn Hammarskjöld på Kostdemokrati citerar och skriver:
”Antalet barn som drabbades av plötsligt andningsstillestånd efter förlossningen var oväntat högt i en ny svensk studie.
Personalen på BB manas nu därför till vaksamhet, särskilt när mamman är trött, ensam med barnet, eller väldigt upptagen av sin mobiltelefon.
– Det är viktigt att ha fullt fokus på barnet, speciellt i början, säger Eric Herlenius, docent och barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.”

Läs gärna inne på länken och här kommer Björns slutsats inklippt:
”Slutsats

Det är farligt för barnet att äta FÖR LITE salt under graviditeten och under amningen. Däremot är det inte farlig att äta för mycket, det reglerar kroppen själv. Så salta efter behag med gott samvete, det som är (livs)farligt är saltbrist!

Men Livsmedelsverkets tjänstemän vill att vi ska äta livshotande lite salt!”

 

Detta  att salt är farligt är en oerhört seglivad myt… i klass med kolesterolmyten, solmyten och fettmyten. Tursamt nog så är fettmyten på väg att slås hål på men när ska vi få större diskussioner om de andra?

 

Bloggar etiketter: ,

Jag som trodde ”LCHF” höll på att godkänna fruktos…

honungmen  nu skrev Kostdoktorn om frukos och Agave sirap, och det var ju ett förklarande inlägg men det bästa kom väl i Per Wikholms kommentar och JAUS lite längre ner fyllde i något viktigt…

För nu på senare tid har det rekommenderats just fruktos och man har lyft fram dem med lågt GI och tyvärr inte förstått just det som Per Wikholm skriver ”Fruktos ger till skillnad mot glukos ingen som helst mättnadssignal. Fruktos är därför av flera skäl värre än glukos vilket dock inte betyder att glukos/druvsocker/dextros är bra.

Det är ett otyg och en skam för LCHF-rörelsen att agavesirap, honung, kokossocker, palmsocker, lönnsirap med mera lyfts fram som nyttiga alternativ till socker.”

Per Wikholm skrev också något bra häromsistens på LCHF.se som jag väljer att citera lite ifrån här:
”anser jag ändå att stevia (samt eurythritol) sannolikt är de minst dåliga sötningsmedelsalternativen. De finns i naturen och har ätits av människor under lång tid. Värt att veta är att stevia används i stor skala i Japan under flera årtionden, detta på grund av att japanska myndigheter aldrig godkände det artificiella sötningsmedelet aspartam. Så Coca Cola och andra läsktillverkare var tvungna att använda stevia (som var godkänt) i sina light-läsker.

Min åsikt är också att stevia blivit styvmoderligt behandlad jämfört med andra, ofta artificiella sötningsmedel. Livsmedelsverket/EU borde ha godkänt stevia för årtionden sedan istället för att godkänna aspartam och sucralose. Nu ägnar sig Livsmedelsverket åt att jaga de livsmedelsproducenter (t ex Fun Light Green) som skriver ”sötat med stevia” på sina produkter. Livsmedelsverket kräver att det ska stå ”sötat med steviolglukosider” istället. Jag kan bara tolka det som att Livsmedelsverket går sockerindustrins ärende och vill framställa stevia som något suspekt och kemiskt genom namnet steviolglukosider. Jag tror aldrig att Livsmedelsverket kommer att kräva att de sockrade youghurtarna med deras eget nyckelhålsmärke ska skriva ut den kemiska formeln för socker (C12H22O11) på deras förpackningar.”

 

Bloggar etiketter: , , ,

ICA Sötströ och ICA Stevia strö

STRÖSÖT ICAär samma produkt, man har fått ta bort stevia ur namnet då man inte enligt Livsmedelsverket får skriva stevia då det heter steviolglykosid…

Det är nog ingen större skillnad på den tidigare Steviaströ mot denna Sötströ, den bör behandlas som ren erytritol och kompletteras med lite mer stevia för att undgå bismaken av erytritolen.

Så vet du med dig om att ni är känsliga eller de som ska bjudas på är känsliga för erytritolens kalla ofta lite svidande bismak vid överdosering, bör ta endast 2-3 msk av den och fylla upp med 1/4 krm stevia.

Skrivit om detta problem här Vad är ICA stevia strö (sötströ) egentligen?

En bloggläsare ska tackas för bilden!

 

 

Bloggar etiketter: , , ,

Stevian och skrämselpropagandan…

imagesLivsmedelsverket och i viss mån faktiskt en del LCHF-kretsar gör sitt yttersta för att skrämma oss för stevian.
Här kan ni läsa Per på LCHF.se ´s kommentar om stevian. Inte ofta man läser något så klarsynt…

Det senaste och kanske det effektivaste (?) sättet att skrämma oss på är att benämna något med ett E-nummer och/eller ange den kemiska formeln/beteckningen.
Det roliga blir här är att det mesta är kemi, hela universum är kemi. Läs också om ”Alla E-nummer är inte kemiskt hokuspokus

Så när Per benämner vanligt socker med den kemiska formeln C12H22O11 blir det lite kul och ännu roligare blir det ju när man då inser att även honung och andra GI socker också har en kemisk beteckning.
Honung har:
C6H12O6 , ca 70 %
C12 H22 O11 , ca 10 %

BUU!

Blev ni rädda nu?

Skämt åtsido, men visst blir det lite löjligt när man försöker skrämmas för något som faktiskt kunde ge den allmänna folkhälsan ett rejält lyft?

fast å andra sidan, en sjuk befolkning och sockerstinn, beroende och speedad befolkning kanske har sina fördelar… många tjänar ju pengar…

grunnar jag så här i den högtid när vi äter som mest sockergodis

GLAD STEVIA PÅSK

 

 

Bloggar etiketter: , , , ,

Colting är arg

Colting semlaoch jag förstår honom till 100%! I hans inlägg Svenska dietister borde skämmas! Ta ansvar nu! (LÄS HELA)
Är något av det bästa jag läst på sista tiden.

Litet uttdrag av vad Colting kräver:
Så här kommer en utmaning! Jag utmanar dig dietist på diskussion! Vi ska diskutera kostråd och hälsa! Vi ska ha en liten Pepsi Challenge, du och jag! Eller förresten, du kan ta med alla dina kompisar också. Varsågod. Faktum är att JAG KRÄVER att få ha en debatt med en ofelbar dietist. Bara för att få visa hur fel denna har. Och JAG KRÄVER att någon från Livsmedelsverket svarar på mina frågor. Bara för att visa att denna inga svar har. 
Han avslutar artikeln:
”Jag är förbannad. Och jag har skrivit i affekt. Men det här är en stor skandal. Jag kräver svar och jag kräver förändring. Framförallt kräver jag att en eller flera dietister vågar debattera frågan med mig. Kom igen nu då! Ni vet ju redan att ni har rätt! ”

Hoppas verkligen han får detta, det vore på tiden … fortsättning följer tänker jag…

 

Välling och gröt fulla av gifter

3591624341så som kadmium, arsenik och bly. Dessa finns främst i spannmål, ris och soja.

Livsmedelsverket om gifterna i barnmaten

***

SD.se skriver:
”När Testfakta nu analyserar 14 olika gröt- och vällingsorter från svenska butikshyllor visar det sig att de giftiga ämnena finns kvar.

– Några av produkterna har olämpligt höga halter, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mest oroad är han över blyhalten i den mjölkfria vällingen och den mjölkfria äppelgröten från EnaGo.
I studier på barn har forskare observerat lägre IQ redan vid måttligt höga blyhalter. Utifrån det rekommenderar EU:s livsmedelsmyndighet EFSA ett intag på under 0,5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag för gravida och barn.
För ett barn på åtta kilo som äter av gröten från EnaGo räcker det med tre portioner om dagen för att barnet ska få i sig en blydos som ligger över den nivån, som alltså kan påverka hjärnans utveckling.

Fyra portioner av vällingen ger en dos i samma nivå.

– Jag skulle inte välja den vällingen. Och jag tycker inte att spädbarn ska äta mer än en portion per dag av gröten. Blyintaget har som mest betydelse just under den period som hjärnan utvecklas, säger Lars Barregård.

Han understryker samtidigt att dagens barn får i sig mycket mindre bly än gårdagens.

– Mina barnbarn får varje dag i sig en tredjedel av den dos bly jag själv fick som barn.”

Sedan kommer jag med min slutkläm,…
Varför i herrans namn ge barn spannmål, ris och soja i första taget?
Varför inte ge dem bra mat = essentiell mat som troligtvis ger friska och starka barn långt in i framtiden?

 

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Nu skräms man om höga doser D vitamin

2 026Idag på nyheterna och i pressen (DN) så skriver man ”högt och tydligt”:
Starka D vitaminpiller kan vara hälsofarligt

Tyvärr så kan detta leda till att folk tror att man ska ta dessa mikroskopiska mängder D vitamin som livsmedelsverket rekommendera och som  är ”en spotte i havet”.
Jag läste någonstans att deras rekommendation (5 mikrogram) är som att vistas 24 sekunder i solen…

Om man en solig dag mitt på sommaren mitt på dagen är ute i 20 min så tillverkar kroppen 10.000IE =250 mikrogram
Alltså kan man helt klart äta 10.000 IE / dagen utan problem året runt.
Dock är det lagom med 4-7000IE /Dagen

Läs gärna på kostdoktorn om detta med den påstådda allmänna skadligheten

Så för sjutton gubbar
ÄT DITT SUPERVIKTIGA D-VITAMIN I EN RELATIVT HÖG DOS, LÅT DIG INTE LURAS!
Ett jättebra tillskott är Holistic, de finns i 2000IE / kapsel eller 5000IE /kapsel

Ps. det som artiklarna egentligen handlar om är ju att deras innehållsförteckning inte stämmer överens med det faktiska innehållet…men jag är mer rädd för skrämseln som detta medför, visst ska deklarationen stämma med innehållet… ds

 

Bloggar etiketter: ,