Tillägg 6 april; 
Som ni kanske har märkt publiceras inga kommentar på direkten längre, utan jag godkänner var och en, det känns bäst så. De som skrev inläggen som jag raderade har jag nu fått både ipnummer, namn, adress och mobiltelefonnummer till av en mycket trogen läsare som letat fram utan att jag ens bett om det, så händer det igen även om inte kommentarerna godkänns så kommer en anmälan göras.

Till mitt inlägg igår (när barnen hjälpte till i köket och lagade raggmunkar) ramlade det in ett antal kommentarer som jag nu har tagit bort (dock sparat). Jag vill poängtera hur fruktansvärt besviken och framför allt ledsen jag blev när jag läste dom.

Kommentarerna riktade sig kring barnen. Hur dom ser ut, vad dom inte bör äta. Varför dom ser så olika ut? Varför den ena inte pratar? Vad vi som föräldrar verkligen bör tänka på vad gäller barnuppfostran med mera, med mera.

Att överhuvudtaget ha mage att skriva kränkande, nedlåtande kommentarer om så intima och privata ting i ett offentligt kommentarsfält får mig att fundera över hur fan ni är uppfostrade?!

Ellen, Emma? Eller va det kanske Sara du hette? Med flera…
Oavsett så har ingen av er lämnat någon giltig epostadress då jag i första hand valde att svara er via mail.

Är du/ni så otroligt fega att ni inte kan stå för vem ni är tillsammans med era åsikter?

Jag är väldigt sparsam med mina inlägg här på Kryddburken där barnen är med på bild just med hänsyn till integritet. Av gårdagens inlägg dock finner jag inte nånting som är stötande i vare sig bild eller text eller något som överhuvudtaget behöver ifrågasättas.

Max är min mans son sedan tidigare och han har särskilda behov, därav förmedlar han sig med teckenspråk bland annat. Det är också en anledning till att dom inte är lika, eftersom dom inte är släkt på riktigt. Varför Joline har gröna ögon och vad hon inte bör äta vet jag mycket väl, är det någonting ni tror att jag har missat där eller?

Jag beklagar att ni inte fått lära er mer vett och etikett här i livet. Att visa respekt och hänsyn till sina medmänniskor och att inte döma andra. Tack och lov är våra barn uppfostrade med respekt och har bägge två fin självkänsla och är stolta över sig själva, vad dom kan och hur dom ser ut. Och vi anser att vi är väldigt bra på att uppfostra just våra barn dessutom!

Tack för att ni verkligen förstörde min morgon, jag blev personligen, uppriktigt sagt ledsen.