Laxröra i snapsglas


Vi fortsätter lite i fiskens tecken… En festligt förrätt med laxröra i snapsglas, passar utmärkt som entrérätt till skaldjurskvällen eller som en del av plockmaten på en buffé. När skördefesten kör igång brukar vi köpa på oss en hel del rökt lax av olika fiskhandlare på marknaderna. Ibland får man dock lite hjärnsläpp när man kommer hem med en stor bit lax och inte vet vad man ska göra. Självklart är det gott med klassikern varmrökt lax, kokt potatis och romsås, eller ett par tunna skivor kallrökt på knäckebröd eller i en sallad.

Får man dock småbitar över som inte räcker till hela rätter så gör man såklart en liten röra på hemslagen majonäs, gräslök, citron och finhackad lax. Kallrökt har jag använt här och det blir vansinnigt gott, även för en som inte är så förtjust i just kallrökt! ;-)  I denna röra har jag även blandat ner lite philadephiaost för att lena smaken lite.

10-12 snapsglas laxröra
150 gram kallrökt lax
200 gram majonäs
3 msk philadelphiaost
½ finhackad rödlök
1 knippe finhackad gräslök
½ pressad citron
Några droppar D´Elidas chilisås
Salt & vitpeppar

+ Några extra skivor kallrökt lax + dill, till dekoration på toppen!

Hemmagjord majonäs (blir ca 400 gram)  :
2 äggulor
1 tsk dijonsenap
1½ tsk vitvinsvinäger
1 krm salt
1 krm vitpeppar
4 dl rapsolja

GÖR SÅHÄR :
Vänd ner ner alla ingredienserna utom oljan i en skål. Tänk på att alla ingredienser bör ha rumstemperatur. Droppa ner oljan försiktigt under kraftig vispning. Efterhand tjocknar majonäsen och blir mer krämig och vit då kan du hälla i oljan i en jämn stråle. Skulle du misslyckas och majonäsen blir som vatten i konsistensen, börja om med en äggula i en ny skål, tillsätt den ”vattniga” majonäsen lite i taget under kraftig omrörning/vispning så brukar den tjockna.

 

Man är ju lustig…

och vanemänniska… uppenbarligen…
Nu idag ser jag  att jag kan äta mer protein än vad jag trott,  upplevs lite som ” jösses vad ska jag nu stoppa i mig?”
Märkligt vad fort man ändå kan ställa om till att äta mindre protein och finna en liten mängd fullt tillräcklig.
Nu sitter jag här efter en rejäl middag i magen (känns det som) och kan stoppa i mig “massor” till!?

Givetvis beror det hela på att jag är mätt hela tiden, inte går hungrig och därför inte känns som att jag försakar något.  Middagen här brevid är en fjärilskotlett på 177 g, 150 g kokt blomkål mixat med 50 g smör, 95 g champinjoner stekta i 30 g smör.

Undra vad kvällsmaten ska få bestå av…

 

 

Bloggar etiketter: ,

Hur gömmer du fett i maten?

Mina bästa tips är att koka grönsaksmoser på  blomkål, brysselkål och broccoli. Koka dem lätt mjuka i saltat vatten mixa dem med endast (ingen grädde)  ca 50 gram smör per portion. Jag brukar ta 100-200 gram grönsaker till mig själv.
Stek också grönsaker som suger upp smör ex vitkål, aubergine och zucchini är bra grönsaker som suger upp mkt smör och olivolja. Så som ratatouille på bilden.
Glöm inte att tina hackad spenat med ca 50 gram smör i per portion är supergott.
Ringla över olivolja där det passar.
Gör bearnaissmör och andra kryddsmörer.

Är det svårt att få i sig fettet med maten och man blir hungrig fort av den anledningen går det alltid att avsluta med en kopp lchf-te -kaffe-choklad, så har man fått upp fetthalten ändå.

Vilka tips har ni att gömma fettet?

Lägger till avokado som innehåller en fin fördelning av allt. Smörsugande andra grönsaker är lök och svamp.

 

Bloggar etiketter: , ,

Matdag

Får frågor om hur jag äter, hur en dag kan se ut.

Eftersom konsten verkar vara att hålla sig lågt på proteiner, men ändå inte lägre än att man får vad man ska ha. Enligt Jonas Bergqvist är det helt ok med 1 gram protein per kilo kroppsvikt (önskad) när man tränar. Detta har jag då lagt mig på de dagar jag gör det och jag försöker ligga lägre de andra dagarna.
En dag kan se ut som så här en träningsdag:
Frukost: alltid LCHF-kaffe 1 dl kaffe, 1 dl koktvatten + 30 g smör och 30 gram kokosfett
Lunch: 1 ägg och 2 gulor stekta med 50 gram smör + någon grönsak, eller 2 kokta ägg och blomkålsmos på 150 g blomkål och 50 gram smör, eller 40 gram hårdost (Gruyere 385 fett) och 1 kokt ägg, grönsaksmos med 50 gram smör, eller 100 gram rökt makrill eller makrill i tomatsås 1 kokt ägg och LCHF-kaffe.
Vitsen här är att få i sig 50 gram smör + maten.
Middag: 200 gram rått kött eller fisk, 50 gram smör gärna i ett grönsaksmos, ex bysselkål, blomkål och broccoli. Eller smörstekta grönsaker, gärna med grönsaker som suger upp smör, så som vitkål och zucchini.
Det har slunkit ner allt som oftast ett par skivor persika ca 40-50 g. En LCHF-chokladdryck på 40 gram smör och 6 gram kakao i vatten oftast varje kväll. Även en liten bit hallonmousse tårta slank ner vid dotterns födelsedag utan att verka påverka mig, där är ju mandlar, bär och grädde.

Annars är jag strikt så som jag beskriver. Vill inte blanda i för mycket av både det ena och det andra utan först lägga mig här och se, efterhand smyga in vin, chocklad, nötter och mina bakverk för att se vad som händer. Troligtvis skulle jag kunna ligga högre med grönsaker, men detta är så som det ser ut nu. Troligtvis är inte underjordgrönsaker så farliga som man gjort gällande, detta får undersökas framöver om och när jag börjar mäta ketonerna i blodet.

Om jag visar i % hur jag äter en dag kan det se ut som så här:
Ej träning 87% fett  11% protein och 2% kolhydrater dvs. 198,79 gram fett, 57,66 protein, 11,73 kolhydrater.
Träningsdag  85% fett, 13% protein och 2% kolhydrater dvs 196,90 gram fett , 65,36 protein, 11,59 kolhydrater.

Jag använder mig av minmat.net för att också SE hur fördelningen är, detta vägande och mätande är inget jag tänker pyssla med hur länge som helst, gillar det i grunden inte. Man ska ju bara kunna äta, men då jag uppenbarligen inte har kläm på vad som är en normal tallrik för mig så väger jag och mäter.

Vill också göra er uppmärksamma på att det inte ingår mycket mejerier så som grädde och creme fraich just nu. Detta har tidigare aldrig påverkat någon viktminskning att utesluta dem helt hos mig och gör det mest troligt inte nu heller. Däremot vill jag köra så “rent” som möjligt för att efterhand när jag ser att vikten fortsätter går neråt lägga in olika livsmedel för att se vad som då händer, men fortfarande behålla fördelning mellan fett och protein.

 

 

Bloggar etiketter: , ,

Min nyaste hjälpreda i köket en Wilfa mixer!

Är en Wilfa mixer från Whiteaway.se med en rejäl glasskål!
Är så trött på dessa plastskålar ;) dels går de sönder och dels tycker jag plasten fäller ur i maten och detta avskyr jag. Vill numera bara hålla mig så långt det går till glas och rostfritt.

I går när det var dags att tillverka Hallonmoussetårtan igen, då dottern Elisabeth fyller 21 idag! GRATTIS!
Så kom denna väl tillpass! Jösses vad den mixar snabbt, vilken kraft denna maskin har!
Givetvis mixar den allt möjligt, så som såser, krämer och smoothies, krossar is and you name it…

I med hallonen, sedan hälldes grädden i och den ljumma hallongelatinet och vips var moussen klar att hällas ovanpå mazarinbottnen. Ska tilläggas att det är tur att jag har bättre muskler i armarna då glasskål och mousse skulle lyftas. ;)

Nu är tårtan klar och har stelnat. Gästerna kommer i eftermiddag och alla har ju redan smakat tårtan förut, men denna har blivit en favorit hemma hos oss.

 

 

Bloggar etiketter: , ,

En lunch på tu man hand i Kårehamn


I måndags efter att jag & Nicke varit med en stund på barnens skolstart på morgonen åkte vi hem. Märklig känsla hemma utan barnen. Bara vi? När det är så tyst, ingen som babblar och springer runt benen efter en, ingen som busar, skrattar, fnittrar, retas, blir arg eller ilsken, vill ha uppmärksamhet… Ingen som har tusen frågor om allt och inget??! Är sommarlovet över, var är barnen??

Vi fann oss efter en stund och hann med lite egentid och mannen bjöd ut mig på lunch sådär spotant;

- ”Kom så åker vi iväg, jag ska bjuda på lunch!” :-P

Utan att ens hinna svara med en motfråga som; ”Men barnen? Och vadär klockan? Nu??!

Så sa jag bara;
- ”OKEJ!” :-P
(ja, sen tänkte jag väl tyst för mig själv ska erkännas och konstaterade att tid _har_ vi, och barnen _är_ i skolan och ja, _varför_ inte??) 

SÅN tid är saknad och väldigt uppskattad.
Vi drog mot Kårehamn. Mot lugnet och havets bris, doften av av saltvatten och vidderna över ett blått stilla hav… Även om jag älskar skogen så blir jag lugn och harmonisk av sjöar och vatten överhuvudtaget, det är som med elden… Man kan blicka ut och drömma sig bort, finns inget som stör och man känner ro inombords, batterierna laddas av att bara finnas just där och då…

TACK älskade maken, det var ett bra initiativ! ;-)
God mat och min älskade vid min sida, atmosfären som jag behövde och allt bara stämde!

När pusselbitarna faller plats, vardagen tar form och allt återgår till det mönster man så ofta bygger upp och följer så är det otroligt skönt (och ibland även viktigt) med små impulsiva avbrott, bara en timme eller två… Det räcker. Sånt uppskattar jag och lever på länge!

Nu tänkte jag berätta om maten… 

Vi har ätit på Kårehamns fiskrestaurang ett flertalet gånger men just denna gång föll det sig för ”dagens lunch” vilket vi inte provat tidigare. Oj, jösses så gott, så vansinnigt gott!!! Vi åt och njöt, åt och njöt och portionerna såg kanske inte stora ut på tallriken när dom kom men vi blev mer än mätta och jag orkade ändå inte äta upp allt på tallriken. Vilken lunch! Hejja, kårehamns, hejja Tomas & Eva, ni gör det sååå bra! Full pott av fru & herr Nilsson! :-P

Vår lunch :
Ugnsbakad kotlettrad marinerad i en het chiliröra, riktigt god
och till det en potatiskaka med västerbottensost med vitlöksaioli och ruccolasallad.
Full pott av både mig o gubben. Riktigt gott, rekommenderas varmt!  

Kårehamns fiskrestaurang


E
n gammal räddningsbåt i trä… Vacker och historisk…


T
omas bakom disken, ”the fishman in da house” ;-)


U
tbudet i fiskaffären är gediget och lockande även för en icke-fiskälskare som mig… Hur blev de nu såhär då??


V
ojne, vojne, det ser ju sååå gott ut!


E
stetik ur fiskdisk!


G
issar att det är västerbottensostpajer och lite goda ostar till kräftskivan…


R
äkor och musslor…


F
ina fisken; Herr lax!


Ä
t gott och köp med hem! Kan det bli bättre, allt i ett nafs?


D
agens; En kött och en fisk, enkelt, rejält, fint, gott och vällagat! Inga krusiduller!


N
icke dricker coca cola… (kors i taket) och jag kör inte! ;-)


D
en ugnsbakade kotlettraden med den grymt goda chilipastan, potatiskakan med västerbottensost, vitlöksaioli och ruccolasalladen… Mmmm… Mmm… Mmmm……. :-P

Fet mat farligt?

I min tidigare recension av boken Vad vi ska äta! Och varför! av Gunnila Blomberg, får vi veta att många folkslag som Westeon A Price undersökte på sina forskningsresor åt en mycket fet kost hela  80% av energin kom från animaliskt fett. Vi ska också veta att det fanns folkslag som bara åt 30% fett, men INGA folkslag åt rent vegetariskt som Price mötte.
Alla dessa folkslag hade en perfekt hälsa.

Idag skriver Jonas Bergqvist ett bra inlägg om LCHF eller Paleo och vad är skillnaden och det han där bla skriver är två punkter som LCHF vilar på:

*Kolhydratsnål, fettrik mat: Energin ska komma från fettet, kolhydraterna hålls på en låg nivå. Protein äts i måttliga mängder.
*Ren, naturlig mat: Man bör undvika processad mat. Ät det som naturen har skapat.

Han nämner också att detta är svårt idag då allt är så förorenat och många äter industriuppfött kött/fisk och hårt processade mejerier.
Så att vi blir tvungna till kompromisser är givet, vi kan inte (tyvärr) gå 10.000 år tillbaka i tiden. Livet är annorlunda idag och detta får vi anpassa oss till efter bästa förmåga.

Men tillbaka till fet mat och den första punkten i Jonas definition av LCHF. Energin ska komma ifrån fett och vi ska äta lågt med kolhydrater och måttligt med protein. Båda dessa uttryck är ju lite luddiga för vad är lågt och vad är måttligt?

Men då jag vet att Jonas läst Gunnilas bok och är väl förtrogen med Weston Price, får vi anta att ca 75-80% fett behövs för att hämta energin från fett och lågt kolhydrat bör väl då uppnås till ca 2-5% ( strikt o liberal) resterande torde då betyda protein, dvs ca 15 %.
Ser man då på mitt tidigare inlägg om att jag numera försöker inrätta mina portioner till just moderat med protein och fortfarande lågt med kolhydrater så landar jag i just denna siffer-kombination.

Detta betyder ju på INGET SÄTT svält, ifall nu någon läsare får för sig det. INGA folkslag som Weston Price mötte svalt, de hade som ni säkert mins prefekt hälsa.

Lite intressant blir det ju också att se på hur denna fördelning ca 80% fett ca 15% protein och ca 5% kan fördela sig i gram över dagen, eller hur?

Om man då kikar på mina siffror då jag för tillfället väger maten för att lära om vad en “moderat/måttlig mängd protein” är för mig.
Så innebär just denna fördelning i runda slängar:
170-200 gram fett
60-75 g protein
10-20 g kolhydrater

Detta fördelat över hela dagen det gör att ex middagen kan bestå av:
70 g fett, 45 g protein, 12 g kolhydrater

Känns som att man äter LCHF om man ska se till siffrorna, om det nu är viktigt med bokstavskombinationer…
Kan också  tänka att nästan bara äta fett till en måltid borde varit oerhört vanligt bland inuiterna och troligtvis våra samer också.
Inuiterna har vi ju fina dokumentationer av både från Wilhjalmur Stefanson och Weston Price. Så rädda för animaliskt fett i stor mängd behöver vi nog inte vara.

 

 

 

Bloggar etiketter: , , ,

Del II D3: Självklart, I do, I do, I do …

Självklart, I do, I do, I do …

I en dagsaktuell artikel från Huffington Post finns intressanta tankar om vitamin D3, fast författaren glömmer den viktiga 3an. Kom ihåg, däggdjur ska ha D3, inte D2. Rubriken är ” To D or not to (vitamin) D …”

That´s the question … Men det är ju inte längre någon fråga. Vi vet! Utan vitamin D3 kan inte människan leva, det är liksom bara en tidsfråga.

Det är kul att leka med ord, tex. göra travesti (ungefär att omskapa ett känt citat på positivt värdeladdat sätt) på, i detta fallet Shakespearecitatet ”to be or not to be”. Vitaminer är ”livsviktiga”, vi måste ha dem och i vanliga fall, så äter vi dem. Vitamin D3 är lite annorlunda jfr med andra vitaminer, då det till största delen tillverkas i huden under inverkan av solljus. Så D3 är utan tvekan livsviktigt, i kombination med solljuset finns en oöverträffad kombination och många spekulerar idag i om det även finns andra positiva effekter av solljuset. Somliga menar att ljuset framkallar emotioner helt att jämföra med dem vid förälskelse. Jaa, jag erkänner, jag är störtförälskad. Ju mer jag läser om vitamin D3, desto mer förstår jag! desto mer förälskad blir jag, är jag.
Så jag erkänner villigt, lite frälst har jag allt blivit.
I do, I do, I do … jag älskar solen och vitamin D3
jag ha sett ljuset, det gjorde Abba också.

Hur har vi då hamnat i den situationen att vi idag nästan enbart hör talas om stora feta varningsmärken i samband med ordet SOL? D3-vitamin, det är något man får från berikade lättprodukter … berikade i syfte att övertyga människor att äta det berikade livsmedlet för att de ska få i sig berikningen? Låter inte riktigt klokt. Normal mängd, nåt så när normal mat innehåller knappt någon D3-vitamin alls. Man berikar vissa spannmåls- och mejeriprodukter av lighttyp med vitamin D3, hävdar att befolkningen ska äta dessa berikade produkter, för att slippa få vitaminbrist … logiskt? Nää, det tycker jag inte, ingen annan jag känner heller. Varför inte då ta ett supplement direkt? Eller varför inte D3-berika all mjölk/mjölkprodukter, oavsett fettprocent? Jag tror att man medvetet vill behålla D3-berikningen av lättprodukter för att rekomendera just dessa och för att kunna säga att det fettfattiga livsmedlet behövs för att undvika D3-brist. Frågar vi mejeriföretagen, så säger de att de berikar endast fettfattiga lättprodukter för att Livsmedelsverket vill ha det så. Vem ska vi lita på?

Solen, livgivaren som blåser liv i oss vintertrötta nordbor, hur skulle vi klara oss utan den? Vi är många som menar på att det finns något värre än vinter-vårtrötthet. Det finns tom en diagnos, SAD seasonal affective disorder för att beskriva de sjukdomstillstånd som är årstidsbundna hos en del individer.
Ska vi vara rädda för solen? Hur har nu evolutionen utvecklat oss? Är det möjligt att naturen menar att vi måste utsätta oss för risken att få olika typer av hudcancrar, för att kunna få tillräckliga vitamin D3-nivåer i blodet?
Bra frågor va …

SOL, solstrålar, när vi ser ordet blir vi rädda, när solen strålar mot oss blir vi skräckslagna, vi vägrar gå ut eller klär på oss så mycket ”skyddande” kläder som möjligt eller kletar in oss i mängder av kladdig ”skyddande” kräm, allt för att undvika den livgivande solen!

Hur är det möjligt, hur blev det så? Varför ska vi gömma oss för solen? Jag vet inte riktigt, man varnar förstås för hudcancer från myndighetshåll. Cancer, få ord är väl så negativt värdeladdade? Även läkare får en obehaglig känsla inombords vid ordet cancer. Vi har respekt för C-ordet. Många av oss är och blir också livrädda. Cancer är ganska vanligt. Man brukar nämna hur stor andel av en befolkning, i procent, som under sin livstid ”drabbas” av en cancer. Se, utan att jag ens tänkte, så använder jag genast andra ord, mera starka, mera ödesmättade … hmm, drabbas. Man drabbas av negativa saker. Hur ”rädda” ska vi då vara för att ”drabbas” … att leva är att drabbas, hur vi än gör, så kommer det att hända oss saker, vi drabbas av själva livet.

Det var veckans tanke och påminnelse om att vi består av kropp och själ, vi har ett psyke som vill vara med, som vill synas, få ett sammanhang och få må bra.

Nu åter till vitamin D3. Behöver vi supplementera? Fint ord, jag gillar det. Jaa, jag tror vi måste ta extra tillskott, supplement av vitamin D3, eftersom vi bo där vi bor i norraste Norden och vi är helt enkelt för långt från ekvatorn och få av oss är villiga eller har möjlighet? att flytta närmare ekvatorn, Kanarieöarna påstås ha det idealiska klimatet och mängden sol för att upprätthålla tillräckliga D3-nivåer i blodet. Men maten då, säger vän av ordning … hmm … vems vän är ordningsmannen? vem säger vad? Diverse myndigheter i västvärlden, med starka band och decennier av samarbeten med Big Food? År 2000 blev en ögonöppnare för mig, universellt. Big Foot hade jag hört om, men inte ”Stor Mat”. Skulle livsmedelsindustrin vara motsvarande lika stor som Big Pharma … läkemedelsindustrin? Tanken svindlar. Svaret är väl att Food är större än Pharma. Äta måste vi alla.

Tyvärr har jag, med många andra tvingats till ett otal obehagliga uppvaknanden sedan jag börjat intressera mig för ”hälsa”, kost&hälsa, avsaknad av ohälsa, Big Food + Big Pharma = true/sant … så mitt svar är fortfarande … I do, I do, I do … jag älskar solen och vitamin D3.
jaa, vi behöver vitamin D3 som supplement och jag tror att vi, de flesta människor har ett bristtillstånd. Vi kan helt enkelt inte äta tillräckligt med vitamin D3 för att uppnå de blodnivåer av D3 som krävs för att optimera hälsa. Vid god hälsa ”mår man bra”. ”Hälsan tiger still”, sa alltid min mormor, det betyder att när man mår ”bra” så känns inget speciellt. Det stora undantaget är förstås när man är förälskad, detta undflyende tillstånd, med känslor från en annan dimension, det är inte så man känner när man mår bra:-) det är väldigt kostsamt att vara i ”himmelriket”, vara drabbad av eufori.

Om vi då utgår från att det är sant att väldigt många har D3-brist, vad händer då för den enskilda individen? Vad är symptomen på D3-brist? Det finns inga säkra samband med orsak-och-verkan. Det finns generellt få sådana samband kända inom medicinen. Man försöker visserligen låtsa som om det finns ett sådant samband vad gäller mättat fett (förenklat animaliskt fett) och blodfettsvärden och hjärt-kärlsjukdom. Det finns sannolikt en mer akut brist och så den långsamma, kroniska varianten, där personen alltid legat på gränsen och aldrig uppnått fyllda depåer. Vad händer i människokroppen om det alltid är hög grad av inflammation? För D3 skyddar kroppen mot inflammation, det vet vi. D3 är inblandad i väldigt många processer i människokroppen, allt från cancertyper till astma, allergi, hjärt-kärlsjukdomar m.fl. diagnoser. Psyket påverkas på många vis.
I stort sett alla psykiatriska diagnoser har ett sämre läge vid låga D3-nivåer. Man har sett samband mellan låga D3-nivåer och ett försämrat tillstånd-läge-överlevnad vad gäller det mesta och de flesta diagnoser.
Det forskas mycket inom D3 numera, tyvärr jämför man ofta nolldoser med nolldoser. Hur ska man kontrollera ifall det är bra med höga D3-nivåer i blodet om den dos man testar med är så liten att den inte ens förmår öka koncentrationen ens en endaste nanomol?

Så mitt förslag är att nu öppnar vi välbefinnandet och bramåendet via vitamin D3. Alla kan må bättre. Vad är vi villiga att göra för att uppnå detta mående? Att må bra innehar så många komponenter att det kan bli en tjock roman av det hela. God och näringsriktig artegen mat är alltid rätt, fysisk aktivitet så mycket vi klarar och orkar. Att komma ihåg att vi inte bara är kropp utan vi har också ett psyke, en själ. Vi har ett eget ansvar, vi kan jobba med vår egen vilja och motivation, det är lättare om vi hjälps åt. Alla behöver en vän eller någon annan form av stöd. Det är dessutom roligt att lära sig nytt. Tänk, vad menar vi egentligen när vi säger att vi mår dåligt?
Vi måste börja någonstans och då är det enklast att börja i vitaminhörnan.

http://www.huffingtonpost.com/amy-m-fitzpatrick-ms-lac/vitamin-d_b_1784459.html

Elisabeth Puur

 

Bloggar etiketter: , ,

En roadtrip med hotell o drömbilen är hämtad…

20120817-214128.jpg
Här kommer ett väldigt bildregn med strålande sol, förväntningar och härlig avkoppling på hotell… För att sedermera hämta hem drömbilen vi väntat på! ;-) Häng me!

Vi styrde kosan mot Sölvesborg med hotellövernattning på Hanöhus. Ett charmigt, gammalt hotell med anor från släkten då min morfar jobbade där som kock i restaurangköket i många år. Jättekul att återse stället, även om jag var väldigt liten då drevs i släktens regi, men historierna lever kvar än idag… :-P

Ja, det här blev en liten avstickare mitt i allt matbloggande, men tyckte inte jag kunde låta bli att inte visa er denna pärla.

Härnäst blir det utflykt till djurparken imorgon då jag o barnen åker och lämnar gubben hemma, eller vad säger ja… I garaget menar jag ju! ;-)

En ”inför-skolstart-träff” som jag försökt ordna samman med Jolines klass där vi blir ett gäng föräldrar, barn och syskon så ska självklart matsäck fixas och det lutar även åt en burk med något hembakat också.

Sen börjar allvaret på måndag, skolorna startar och sommarlovet slut för den här gången så att få tjoa, stimma, bada, åka karusell och hälsa på djuren kommer nog bli en uppskattad avslutning dessutom. ;-)

20120817-215226.jpg
Hotellentrén

20120817-214246.jpg
Och den maffiga kristallkronan som verkligen gnistrade av alla prismor i solljuset gav ett välkomnande intryck.

20120817-220127.jpg

20120817-220251.jpg
Utsikten och stranden bakom hotellet mot Hällevik är fantastiskt vacker…

20120817-220848.jpg
Sandstränder och saltvatten! :-P

20120817-220909.jpg
Mot hotellrummet.

20120817-221046.jpg
I källaren fanns en relaxavdelning med bastu, ångbastu, duschar och jacuzzi med bubbel, där tillbringade vi några timmar innan vi satte oss i restaurangmatsalen. Jättemysigt!

20120817-221112.jpg
Restaurangen var ljus och mysig med högt inglasat takparti och härliga växter.

20120817-221156.jpg
T
ill maten beställde jag in en xider, det brukar jag sällan dricka men denna var god, med smak av mandarin och chili!? :-P

20120817-221226.jpg
En fin bit entrecote, timjanbakat potatis, rostade tomater och bearnaisesås. Så enkelt och vansinnigt gott. Nicke och Joline tog varsin tallrik varmrökt lax; stora fina, saftiga bitar och tummen upp från bägge två där!

20120817-221635.jpg
K
aktusar i mängder.

20120817-221721.jpg
T
akutsikt.

20120817-221800.jpg
M
aten blev vi inte besvikna på och inte heller frukostbuffén, riktigt gott och så tokmätta vi blev sen då.

20120817-221828.jpg
Y
oghurt med allehanda torkade frukter, musli, nötter, frön, ja gud vet allt! Allt skulle provsmakas… ;-)

20120817-221854.jpg
N
icke är mätt och njuter av en kopp kaffe…

20120817-221929.jpg
Åter i bilen, nu på väg mot Ystad, klockan är strax innan 09 på morgonen och tack alla underbara vädergudar för strålande solsken och ingen AC i bilen… Haha, just denna dag av alla… Det är inte liiite varmt att sitta i en bil i 5-6 timmar då…

20120817-223329.jpg
S
kåne är sååå vackert med de öppna landskapen, vidden över åkrar och svajande fält, och alla mysiga gårdar med stenlador. Lite svårt att fota med iphonen genom bilrutan bara… Hade ju varit snyggt om jag tappat den där…

20120817-223348.jpg

20120817-223804.jpg
H
emma hos Kent Jönsson (Dreamcars) i Ystad. Å där står ju pärlan… Där är den ju!!! :-P
Cadillac fleetwood -59.

20120817-223830.jpg
N
ickes första provkörning…

20120817-223852.jpg
B
agageutrymmet med reservdäck och den gamla nummerskylten.
Efter provkörning, kaffe och frallor, och en trevlig pratstund så var det dags att bege sig hemåt mot ön igen. Vi hann med nöd o näppe tills det var dags att hämta Max och nu har vi tagit helg och ska bara njuta!

20120817-223929.jpg
F
ull solsken och det blev några pauser för att sträcka på benen och få lite frisk luft… Ja, för att spana in fenorna ett par gånger extra också… ;-)

Bättre mättnad av salt

Jag har sedan jag gjorde ett par inlägg om salt (joderat) och också läst hos Björn Hammarskjöld om vikten av salt börjat dricka saltvatten, dvs ett rejält glas vatten med några skvättar citron och en knapp tsk joderat flingsalt.
Jag kan notera att dricker jag ett sådant glas vatten någon timma efter måltid förlänger jag mättnaden ganska länge. Idag kom jag just på att detta nämner Björn i länken att “tillräckligt saltad mat gör att portionerna minskar”.
Detta kanske kan vara något för andra att prova som  inte kan salta allt för mycket på maten. Jag själv klarar inte av för mycket salt i maten.
Däremot har ett par tre glas saltvatten om dagen nästan blivit ett behov.

Varning! De första glasen känns som en ” kallsup i havet”. Sedan har man vant sig och känner inte den salta smaken efter ett tag.

Detta är mitt sätt att få i mig mer joderat salt över dagen, kanske kan tilltala någon annan.

 

Bloggar etiketter: ,