När man väljer fruktosrika livsmedel så som ex agavesirap, honung och frukter ( ex äpple och päron) bör man veta  vad man gör och vad de kan ställa till med om man äter det ofta.

Idag nämner Annika Dahlqvist att fruktosen orskar gikt och vi får hoppas hon kommer skriva ett större inlägg om detta. Hon hänvisar till läkartidningen om fruktos och där skriver man:
“Fruktos tycks vara den enda sockerarten som ökar mängden urinsyra i blodet. Detta sker, intressant nog, via samma cellulära mekanismer som vid alkoholintag: genom ökad produktion i levern av AMP, som sedan omvandlas till urinsyra, och genom nybildning av puriner som potentierar urinsyraproduktionen.”

Kostdoktorn skriver så här om fruktosen i frukt.
“studier som visar att fruktos / fruktsocker är bland det mest effektiva för att göra dig bukfet. Inga nyheter för de som läser här regelbundet. Fruktos är troligen vad som gör vanligt socker (50% glukos, 50% fruktos) värre för vikten än stärkelsen i exempelvis bröd (100% glukos).”
Frukt innehåller precis samma fruktos som sockersötad läsk- skriver han också

Johannas kostblogg som är en av de bästa LCHF-bloggarna skriver:
“Med naturlig fruktos (från honung, bär och i viss mån frukt) följer det med näringsämnen som behövs för att fruktosen ska kunna metaboliseras. Dock tror jag inte att näringsinnehållet i en näringsmässigt utarmad produkt som förädlade äpplen räcker till för att hantera det höga fruktosinnehållet, eftersom mineralinnehållet är så lågt. Ännu värre står det till med kommersiella fruktdrycker; de är pastöriserade en eller flera gånger vilket gör att de flesta vitaminer dör. ”

Här bör vi också alla vara medvetna  om att den mesta honungen är pastöriserad/uppvärmd och den flytande/rinnande honungen är uppvärmd till 70-80 grader och den mesta butikshonung är uppvärmd till 45 grader och om inte alla näringsämnen är borta så är det starkt reducerade i den 45 gradigt uppvärmda honungen. Redan vid 40 grader börjar de bakterihämmande ämnen att förstöras och vid 70 grader har de förstörts helt. Enzymer förstörs helt också.

Johanna skriver också om fruktos:
“Om man äter ren fruktos så rånas kroppen på mineraler och mikronutrienter, framförallt koppar. Kopparbrist gör också att man får svårare att metabolisera fruktos. Kopparbrist leder till benskörhet, anemi, defekter i bindväv, kärl och ben, infertilitet, hjärtinfarkt och oförmåga att kontrollera blodsockernivåerna. En studie visade att järn-, magnesium-, kalcium- och zink-balansen blev sämre efter intag av fruktos jämfört med vanligt socker. Fri fruktos stör också hjärtats användning av magnesium, koppar och krom, och därmed ökar risken för blodpropp. Kopparbrist är ovanligt, däremot är brister vanliga av järn, magnesium och zink.”

Lite skrämmande va?

EDIT: Här finns nu Annikas D nya artikel om Gikt

Bloggar etiketter: fruktos, gikt