Om Kostfonden och vinn en bok av Ann Fernholm
Länk till Kostfonden.se

Länk till Kostfonden.se

Bli månadsgivare

Håller på och skriver för fullt på det jag utlovade i förra inlägget om min hållbara livsstil, det om vår dagliga mat.

Det kommer när jag fått det klart, här bryter jag av med ett reklaminlägg för en mycket god sak, nämligen Kostfonden.

Skulle du vilja att kostforskningen går framåt, så vi och generationerna som kommer efter oss kan få lära oss mer om använda maten som medicin istället för att behöva äta mer och fler piller?

Stöd då Ann Fernholms stora projekt, Kostfonden. Du kan bli månadsgivare eller ge en engångssumma, det är ett bra sätt att hjälpa till att förändra världen till det bättre.

På bloggen Ett sötare blod kan du vinna någon av Fernholms böcker om du registrerar dig som månadsgivare, sista chansen idag 10/2 så passa på.

Det sötaste vi har och Ett sötare blod av Ann Fernholm

Det sötaste vi har och Ett sötare blod av Ann Fernholm

Jag är månadsgivare till Kostfonden, hoppas du följer mitt och många andras exempel.

Det här delade jag nyss på Facebook i de grupper jag är medlem i, gör gärna det du med.

Jag har återvänt till Facebook ett tag efter en skön paus som var mycket välbehövlig, på grund av flera olika anledningar som jag inte vill berätta.

Jag kommer att starta en sida kopplad bara till bloggen när jag kommer hem, om jag får till tekniken att fungera.

Här får du se lite bilder från balkongen i Alanya idag, ösregn, åska, tromber och bara + 6 i morse.

Då passar det fint att sitta inne och skriva :)

Tromb i Alanya

Tromb över Kleopatrastranden

Regnväder över Borgen i Alanya

Regnväder över Borgen i Alanya


Förändra världen…

Det har legat som en inre önskan sedan jag var ca 30 år, och när jag lägger ner stor tid och energi på något så är det för att jag tror det betyder något och kan göra en skillnad.
Exempelvis detta bloggande har fått den betydelsen också. Jag startade bloggen (mitt första inlägg) för att kunna bjuda frikostigt på matrecept och min uppfinning av goda bakverk med kokosnötsmjöl och vid den tiden så visste jag inte att det skulle bli en bakbok, men tanken gick att Om det blir en bakbok så måste jag finnas till hands för att ta ansvar och ta hand om mina recept “mina barn”.
Så här är jag och bloggar!

Det tog inte många dagar innan jag insåg att jag måste blogga om allt som rör kost och hälsa utefter min förståelse och intresse. Insåg att bara blogga om mat och bak är inte jag.
Så allt sedan dess har bloggen fått innehålla allt av mina tankar omkring kost och hälsa i en salig blandning med recept på både mat och bakning.
Jag tror och hoppas denna saliga blandning är uppskattad och jag skapade/ar ju (givetvis) en sådan blogg jag själv skulle vilja läsa.
Jag gillar ju lite av allt, så därför ser bloggen ut som den gör. Jag gillar att dryfta om mycket och gör det också på gott och ont ;)

Om jag kan förändra världen? Ja, men inte ensam,  om vi är många så sprider sig vågorna och sakta men säkert så sker förändringen.
Jag får ju faktiskt många mail privat (som man kanske inte tror)som är helt fantastiska och långa berättelser om vad “jag” betytt för hela familjen och många korta mail där man “bara” tackar “för sitt liv”.
Tack alla ni som gjort detta, det lyfter mig och gör att detta bloggande känns meningsfullt.
Man tackar för att min bok och min blogg som gör att man kan äta LCHF hela livet ut, att familjen kan hänga hänga på. Att kosten inte blir något skumt, flummigt och “sektaktigt”/extremt. Det är där jag betyder något och det är där jag bidrar och förändrar den del av världen som kommer i kontakt med mig och mitt arbete inom LCHFsfären.
Jag är oändligt tacksam att jag får lov att bidra till andras hälsa och gott mående och också få stå för lyxen i deras tillvaro!

Detta gör att jag ganska lätt släpper påhopp och annat elände som alltid drabbar den som bloggar om ibland svåra saker och också vågar ha en åsikt.

Lite dagens tankar från mig

 

 

Bloggar etiketter: , , ,

Ett av Coltings bästa inlägg?

Idag läser jag Coltings inlägg, han var ju på Kvällsöppet i går kväll och debatterade skolmaten och en köttfri måndag.

Han skriver:
“Den stora frågeställningen är ju dock vad man avser som ”bästa” maten. Lyssnar man på Livsmedelsverket så har man ju där inga problem med diverse halvfabrikat, margariner och lättprodukter. Där är det nämligen bara kalorierna som räknas. Kvalitet som begrepp är en dimension som man inte riktigt verkar kunna relatera till. Kalorisnålt och magert, är devisen man följer. Hur bisarrt och vedervärdigt det är att som riktmärke använda sig av sådana parametrar, behöver jag väl knappast påpeka?

Ni var säkert några som såg kvällens debatt på Kvällsöppet. Det var inte något så perifert som kvalitet eller omsorg som debatterades. Nej, det var stora globala världsfrågor. Frågor som knappast någon har enkla svar på. Frågor som knappast skolbarnen ska användas som slagträn för. Miljöpartiet och andra som älskar att svänga sig med begrepp som solidaritet, vill ha en rättvis värld fylld av nöjda, glada och tjocka grötätare som sitter som kompisar runt lägerelden sjungandes Hakuna Matata. Själv så tycker jag att solidaritet är ett ord vänstermänniskor använder som ett uttryck över hur andra bör leva. Och sanningen är den att väldigt få, om någon, på riktigt, är villig att på allvar kompromissa med sin levnadsstandard eller sin livsstil. Det är också därför manifestationer som Earth Hour är riktigt patetiska då det enda de åstadkommer är att mildra och döva ett dåligt i-landssamvete där man sedan trampar på i ullstrumporna med sin gamla vanliga livsstil, i tron att man ”gjort något” och att man ”spelat roll”.

Det är alldeles för abstrakt att prata om att rädda miljön eller att förändra världen. Men det är väldigt konkret att påverka sin omgivning, sin närmiljö och den community där man verkar och bor. Och det är där omsorgen om våra skolbarn och deras mat kommer in. Med att fokusera på kvalitet och inte på diffusa globala problem. Med att anlägga en syn av helhet, nytta och omhändertagande och inte med en ideologiskt färgad politik med undertoner av veganism.”

och kanske det bästa:
“Och om vi diskuterar skolmaten så handlar det i grund om botten inte om vegetarisk mat eller inte. Det handlar inte om kött eller inte. Vad det handlar om är kvalitet! Det handlar om hälsa! Det handlar om en investering i långsiktighet och att skolan också i matsalen ska utbilda barnen i vad som är bra och dåligt, om vad som är nyttigt och onyttigt.
 Och om man tror att en kost bestående av margariner, dåliga matoljor, halvfabrikat, spannmål, socker, mjöl och annan insulindrivande mat är svaret, har man en mycket dålig insikt i modern folkhälsoforskning. Antingen det eller så har man stuckit huvudet långt ned i sanden i Livsmedelsverkets rabatter.”

Stora visioner kan man ju alltid ha, men hur det än är börjar allt med dig själv och den närmaste omgivningen, sedan sprider sig en revolution alltid sakta eller fort uppåt och utåt!

ps. Så Paulun är kanske inte helt ute å cyklar med fokus på kvalitet (LCHQ) Vi inom lchf måste också lägga fokus på kvalitet, dvs gräsbetes…ds.